Chokladbegär och Påskstök!

Har börjat med påskbaket! Först ut blev en sort havrekakor innehållande mörk grovhackad choklad som sedan doppades i ljus choklad. Dessa kakor hade det passade namnet chokladbegär. Om man tycker om havrekakor och choklad så har de här kakorna verkligen den rätta kombinationen. Tänker också våga mig på att testa min fasters gröna sockerkaka. Men inför det baket är jag lite rädd att jag har för höga förväntningar på att den ska bli lika god som hennes, haha vilket jag tror att ingen annan kan få...Men jag ska testa i.a.f. nu när jag har fått receptet!

Lite påskpyntande har det blivit med tuppar och någon påskkärring här och där. Även lite städning har jag lyckats åstadkommit idag...Det utlovas bättre väder till helgen och jag hoppas att det är rätt! För som vädret är nu så får man verkligen inga vårkänslor...




Har fått ett jättefint påskkort av Annelie. Tycker att det är så roligt att få riktig post som kommer i brevlådan, vilket inte är så vanligt nu för tiden. Det känns mer personligt också...Förra året gjorde jag egna kort som jag klippte och klistrade till, men i år har jag faktist inte skickat några påskkort. För min del får det helt enkelt bli den digitala varianten i form av MMS ist.




Rätt som det är dundrar det till så högt att man hoppar rätt upp. Hörs som en otrolig kraftig smäll som får hela huset att skaka. Det är snö och is som rasar från taket. Jag kan räkna till tre sådana här ras på kort tid och man blir lika skrämd varje gång som det inträffar. Man kan bara tänka hur det skulle gå om någon skulle få de här rasmassorna över sig. Som tur är så inträffar rasen på baksidan av huset där det inte är någon som går på vintern. Det senaste raset hamnade på balkongen och det lät ordentligt så grannen kom ut för att se vad som hänt...
Jag passade då på att lämna tillbaka två filmer som jag lånat av honom. Män som hatar kvinnor och Flickan som lekte med elden av Steig Larsson. Nu har jag även fått lånat den tredje filmen Luftslottet som sprängdes. Tyckte de två förta filmerna var bra så det ska bli kul att få se den här. Jätte snällt av honom att låna ut dem!

Ett besök i rikets sal!

När jag läste religion på gymnasiet besökte vi bl.a. livets ord, Uppsala domkyrka, en moské och nunnorna i klostret. Vilket jag tyckte var mycket intressant sätt att få inblick i de olika religionerna. Något besök eller studier av Jehovas vittnen kommer jag inte ihåg. Därimot har de genom åren knackat på dörren hemma men inte mer än så. Så när vi fick inbjudan tyckte jag av ren nyfikenhet att jag och mamma kunde gå på det här mötet, i rent studiesyfte då.
Där i Rikets sal blev vi i.a.f. väl bemötta av många som välkomnade oss och hälsade, med att ta i hand och presentera sig med sina namn. En timme tog mötet där Jesus död var huvudämnet. Idag var det alltså årsdagen för Jesus död som vi skulle påminnas om. De skickade runt vinglas med vin som skulle symbolisera Jesus blod och vitt bröd som symboliserade Jesus liv. Inget av detta fick man smaka på utan det var bara att skicka det vidare till nästa person som satt brevid. De pratade också om att Jesus ska komma till oss och göra jorden till ett paradis där det inte ska finnas några problem eller lidande.
91 st personer var det som hade samlats denna kväll. Mest äldre men även en del barn. Männen och pojkarna, även de små bar kostym med slips. Äldre damer var också finare klädda, där kjol och blus var överrepresenterat. De små flickorna hade klänningar. Vi sjung några psalmer om Jehovas och hörde på när olika personer läste bibelord. Under hela mötet skulle man själv följa med i bibeln när han som stod längst fram på scenen läste, tillslut gav jag upp att bläddra fram alla de kapitel och verser som angavs. Salen vi höll till i var enkel och nästan som vilken liten aula som helst, med ett piano och en liten scen. Inte alls något märkvärdigt och inte alls i jämförelse med den kyrka som jag själv är van vid med högt tak, utsmyckningar i guld och ikoner i olika slag. Lite pianomusik till psalmerna var det, men ingen pampig orgel som man brukar ha på gudstjänsterna i kyrkan. Som sagt allt verkade väldigt enkelt och sparsamt. Några små barn somnade under mötet, kan förstå när det var så sent. En pojke i raden bakom oss blev plötsligt konstig och började låta rossligt och krampa. Hans mamma försökte få kontakt med honom genom att säga hans namn och skaka honom lite. Tillslut kvicknade han till och blev normal igen. Hela familjen lämnade fort salen och jag vet inte vad som hände sen. Det var faktist lite otäckt att se och man tänkte på människor som kan reagera så på sånna sammnkomster som livets ord. Men tror inte att det kunde vara så i fallet här...
Ja, nu kan jag även bocka av ett Jehovas möte. Haha, några fler vet jag inte om det blir men i rent studiesyfte så tycker jag att det känndes intressant.



Denna inbjudan fick vi:

JESUS KRISTUS GAV SITT LIV FÖR OSS
Varför behövde han göra det?
Vad betyder hans död för dig?

Jesus Kristus sade att han inte kommit till jorden ''för att bli betjänad utan för att betjäna och ge sin själ till en lösen i utbyte mot många''. (Matteus 20:28)Han gav villigt sitt liv för att andra skulle få nytta av.

Vad betyder det att Jesus gav sitt liv som ''en lösen''? Varför behövdes det? Vilka dog Jesus för? Och vad betyder hans död för dig?

Varje år samlas Jehovas vittnen för att minnas den dag då Jesus dog. I år infaller årsdagen av Jesus död tisdagen den 30 mars efter solnedgången.

Du är mycket välkommen att komma och lyssna på det tal som besvarar de här frågorna med hjälp av bibeln.

Tid och plats för den här viktiga händelsen:
19:30 Rikets sal

Ett besök av stor klass!

Efter att jag tränat på gymmet idag åkte jag, mamma och pappa förbi och tittade på en ny ladugård som håller på att byggas. Haha, inte för att vi är intresserade spekulanter på en 17 milj kroners ladugård som den faktiskt beräknas att kosta, kanske blir det mer innan den står klar (men då får de EU-bidrag också). Utan vi har bara åkt förbi några gånger förut för att det är ganska spännande att se hur allt växer fram och vad fint det blir. Det skulle vara kul att göra ett besök sen när allt är klart och alla kossor har flyttat in. Pappa känner honom som ligger bakom den stora satsningen så helt omöjligt är det nog inte. Har aldrig varit in i en ladugård förut, så ett första besök i en sådan fin, nybyggd och med den prislappen skulle nog kanske vara ett besök av stor klass! ja, i ladugårdar mätt då...

Sommartid!

Trots att det har varit en mulen, regnig och kall dag idag så har vi ändå fått ett bevis på att nu är det sommartid som gäller. Idag var det nämligen dags att vrida fram klockan en timme. Observera vrida fram! Det kan vara klurigt att veta hur klockan ska ställas om, det tyckte i.a.f. jag förut med nu har jag lärt mig att tänka på det där med utemöblerna som man ställer fram på våren och tillbaka på hösten. Vi går nu mot en härlig tid då det är ljusare längre på kvällarna och ljusare på mornarna när man vaknar. Dagarna blir längre när man ser ljuset och förhoppningsvis solen, som vi behöver för att vår energi ska återvända efter en lång, mörk och kall vinter. Så nu hoppas jag verkligen att vi går med stormsteg framåt till en skön vår och sommar. Den bästa tiden på året är nu, när våra frusna kroppar får lov att tina, vakna upp och känna oss fina. Vi får blomstra i skira klänningar, i starka färger och i pasteller, likt härliga karameller! Haha, tycker att jag lyckades få till det riktigt bra där. Men visst är det underbart att det äntligen är sommartid nu!

Jag hoppas att det också ska synas snart att det går mot våren, i form av fler vårtecken då. Årets första lilla nyckelpiga har i.a.f. gjort entré i vår hall och en hackande hackspett i vårt äppelträd! Så fler vårtecken är att vänta framöver!

Mosterknep och earth hour!

Idag kom syrran och hennes två tjejer och hälsade på. Jag och mamma bjöd på morotssoppa och sen blev det våfflor med grädde och drottningssylt. Det behövdes lite mosterknep för att soppan skulle hamna i allas magar. Haha, inte lätt alltid att få en något trotsig sexåring att äta soppa när de vet att det vankas goda våfflor. Men efter lite protester så åt ändå alla med god aptit...Så en riktigt god lunch tyckte alla tillslut!

Nu är det earth hour och jag sitter här framför datorn. Har ju laptop så det funkar ju i alla fall än så länge. Har släkt ner alla lampor och TV:en och tänt värmeljus. Ser några grannar som gjort samma sak, men det finns även de som inte alls bry sig. En halvtimme kvar nu av myset från alla värmeljus!

Trots att alla andra sviker...

Efter att fallet Linnea blivit uppmärksammat i uppdrag granskning som jag såg i tisdags och i debatt igår, så följer jag nu vad som händer. Det handlar om en 14-årig tjej som blev våldtagen av en ett år äldre kille på skolans toalett på skoltid. Ingen trodde på henne när hon berättade om vad som hänt, trots att han erkänt vad han gjort. Konsekvenserna av att alla trodde att hon ljög blev att hon smutskastat av eleverna på skolan och andra människor utanför. Även många vuxna som bl.a. föräldrar gick emot henne och anklagade henne för att ljuga. Våldtäktsmannen däremot hyllades av alla till och med av kyrkan som gav han fina lovord efter en prestation där han delar ut rosor på skolavslutningen till sina före detta klasskamrater. Han är avstängd från skolan och har besöksförbud mot tjejen. Men ändå får han lov att dyka upp under sådana förhållanden och därmed riskera att tjejen träffar på honom, vilket är det som hon minst av allt vill.
Alla ansåg honom som en trevlig, populär, omtyckt och fin kille med många vänner som inte kunde göra något sånt hemskt som att våldta. Han begick sedan ännu en våldtäkt och då mot en gammal barndomsvän. Trots det så ställer sig alla bakom honom och tycker inte att han kan ha gjort något fel. Hur kan alla ta hans parti, och strunta i offren? Man blir väldigt förvånad när man hör något sånt. Vad får han och andra ute i samhället då för bild av vad som är tillåtet eller ej? Vad ger det för signaler till unga killar idag? Han begår något som är brottsligt och bemöts sedan av positiv respons för det, han riktigt hyllas av samhället. Han begår en till våldtäkt. Av den första våldtäkten fick han ju bara positiv respons av alla runt omkring honom, så han tycker kanske inte att han själv har fått utstå några negativa konsekvenser av sitt egentliga brottsliga handlande, tvärtom faktiskt. Han kanske får en kick i.st. av att bli så bra bemött, blir uppmärksammad och stöttad av alla. Det ska bli intressant att följa med i vad som händer. Klart är i.a.f. att många blivit mycket illa berörda när det här kommit fram och uppmärksammats. De här tjejerna som utsatts för något så fruktansvärt gör det bra som har orkat stå upp mot honom, trots att alla andra sviker dem. De är modiga som sagt ifrån att det han gjorde mot dem är fel och brottligt!

-----------------------------
Ikväll blir det final i Let´s Dance och till det kladdkaka (nytt recept) och grädde!
De båda paren som är final är riktigt bra men jag tror att jag håller mer på Claudia Galli och Tobias som också är favorittippade. Cecilia stod ju som vinnare med Martin för två år sedan och därför skulle det vara kul om någon annan fick vinna nu tycker jag. Men hon och Mattias är som sagt också riktigt bra och värdiga vinnare de med. Så vi får väl se hur det går!

Ett konstigt intresse!

Jag har ett väldigt konstigt intresse för något som jag tror de flesta tycker är rätt tråkigt att ens ägna sig en minut till att tänka på. Nämligen dammsugare. Då menar jag inte godbitarna som man äter, utan riktiga dammsugare som man använder när man ska städa upp dammråttorna. Ända sedan jag för första gången såg en sån där sladdlös, designad dammsugare med en löstagbar handdammsugare och i röd metalic blev jag blev helt såld på dem. Jag älskar dem! Nu kommer de också i alla dess härliga färger och fräcka modeller. Jag riktigt myser och drömmer när jag läser igenom reklamen där de visar de senaste modellerna. Jag till och med riktigt längtar tills jag får köpa min första dammsugare. Även andra sorters dammsugare, ja de mer traditionella modellerna finns det intresse för. Jag tycker helt enkelt att dammsugare är fina och spännande prylar! Haha, det måste nästan vara en idiotvarning på en sånt intresse...



Åt mina två sista skumbananer igår, trodde jag. Idag fick jag då en ny leverans med tjugo stycken. Haha, så det blev att doppa skumbananer i tet ikväll igen. Tur att man tränar några dagar i veckan annars skulle det inte alls vara bra. Men gott är det, det går inte att komma ifrån...Annars har jag tränat på gymmet idag, ätit rester av gårdagens lasagne, pratat med Petra om allt mellan himmel och jord (i två timmar), läst igenom reklamen, tittat på TV och nu sitter jag här framför datorn. Dagarna och veckorna går fort trots att man ibland inte tycker att man gör så mycket! Det är i.af. skönt att det har blivit ljusare på mornarna och kvällarna. Vi går mot en härlig årstid nu och det känns underbart att det är så. Solen har också varit framme några dagar, bara det gör att man känner sig piggare. Idag är det dock en mulen våffeldag. Det har inte blivit några våfflor för mig, de sparar jag till helgen!

Funderar vidare på vanor!

Jag funderar vidare på det här med vanor, hur de uppkommer och hur man kanske helt plötsligt slutar med vanor som man länge haft.
Jag tror att det är lättare att skapa vanor när man är själv. Det är också lätt att dessa vanor utvecklas till ovanor och är svåra att bryta. När man är själv har man ingen annan att ta hänsyn till och ingen annan som ser en, man gör helt enkelt som man själv vill. Där i sin ensamhet vill man trivas med sig själv och vara bekväm. Det är då man sätter sig i soffan framför Tv:en och äter, dansar fågeldansen eller sjunger falskt med till en annars bra låt, eller kanske doppar skumbananer i tet och bara är. Det finns ingen som dömmer en, ingen som tycker man är konstig och ingen annan som ställer krav. Där i ensamheten är man sig själv med sina egna vanor.
När man träffar någon så kanske man måste sluta med några av sina vanor som man hade när man var själv. Man är rädd att någon nu ska dömma en, tycka att man är konstig och rent av kanske dum. Till viss del är det bra att ändra på sig, om det är till något positivt. För man kan kanske inte sitta och doppa skumbananer i en kopp te varje kväll i resten av livet. Men vanor tillhör också ens personlighet och därför är det viktigt att inte bli rädd för sina vanor som man skapat och byggt upp bara för att man träffat någon som man nu vill ska ingå i sitt liv.


Ibland börjar man göra saker som man aldrig skulle tro att man skulle börja göra, både på gott och ont. Som för min del, dricka kaffe. Trodde aldrig att jag skulle kunna tycka det var gott. Har ju provar några gånger genom åren men inte fått smak för det då. Men kanske har jag utsätts för ¨dåligt¨ svagt kaffe. Jag vill nämligen att det ska vara starkt så man inte känner att vattensmaken går igenom. När jag får lite starkare kaffe tycker jag att det är riktigt gott med en kopp ibland. Så länge mitt kaffedrickande stannar på den nivå som den är idag så är det ingen fara. Kan heller inte påstå att det är en direkt vana för mig att dricka kaffe, hur man nu definierar en vana? Men det känns skönt att jag kan tacka ja till det om jag blir bjuden. Det underlättar nämligen att kunna vara lite flexibel ibland!

Dåliga vanor & bra vanor!

De senaste veckan har jag börjat fått en vana. En vana som jag inte valt själv utan det är något som jag blev erbjuden och som jag lite tveksamt i början tackade ja till. Men jag tackade ja. Jag är nu rädd att denna vana kan utvecklas till en ovana eller last som blir svår att komma ur. Den senaste veckan har jag fått två leveranser levererat till mig personligen. Jag införskaffar det nämligen inte själv, behöver inte ens betala för det och jag får det utan att egentligen behöva be om det. Så långt är det kanske bra men i längden är det inte hälsosamt och går emot vad jag försöker vara medveten om. Men de söta, lagomt sega, stora skumbananerna med ljus choklad är otroligt goda att doppa i det heta tet. Chokladen smälter så där lite lagomt och det blir bara så gott i munnen.
Han som förser mig med dem tror jag redan har hamnat där, i ett skumbanansberoende. Kan detta vara möjligt? Är jag på väg åt samma håll? Saknar dem när de inte finns med som tilltugg till tet och längtar extra efter dem när jag vet att jag snart ska få doppa dem så chokladen smälter så där gott.
Sockerintaget finns inte alls med i mina beräkningar när dessa mumsbitar hamnar i munnen. Men efteråt känns det inte rätt att äta dem på en vanlig vardag. Hmm, hur var det med lördagsgodis? Kanske skulle jag behöva dra ner på dem lite eller begränsa dem till att bara äta dem på helgen. Det mest drastiska skulle i.a.f. vara att stoppa leveranserna. Klarar jag av att sluta helt tvärt? Har ju aldrig hört förut att någon fått abstinensbesvär av skumbananer, haha de tillhör kanske kategorin godis då.

Jag frågar mig själv vad är det jag saknat som jag nu fått smak på hos dessa skumbananer? Kan inte direkt komma på något nu med det samma, det är något jag måste fundera mer på. Nej, en hedlig avvänjning i början skulle nog vara det bästa för att så småningom sluta helt. För jag ser det som ett problem om inte så allvarligt än. Sen är karaktär och lagomt ett bra ord för att inte hamna i ett större missbruk av något slag. Lagom kanske inte fungerar i alla sammanhang av missbruk men just i det här fallet med skumbananerna tror jag att det skulle fungera.




Det är fascinerande hur vanor uppkommer och förändras genom åren. För drygt två år sedan vet jag att jag inte alls drack te regelbundet, nu göra jag och tycker verkligen om det. Hemma är dessutom digestivekexen givna till. Behöver inte ens ha något på, kexen är goda i sig tycker jag. Det har nästan blivit som en kvällsritual med tet och dessa digistivekex. En riktig härlig avkoppling sådär på kvällen. Hmm, men att skumbananerna har kommit med i bilden här ovanför tycker jag inte riktigt om.

Påskarrangemang!

Efter att jag tränat idag åkte jag, mamma och pappa till Norells trädgård och köpte blommor och gräsfrön. När jag kom hem blev det att göra blomsterarrangemang och så gräsfröna.




Tio dagar skulle gräset ta att komma upp riktigt. Det var precis på dagen att så det idag om jag vill ha det till skärtorsdagen, vilket jag vill ha. Nu står grässådden i fönstret med en plastfolie över. Det är nu bara att vänta och se.





Blommorna jag valt till detta blomsterarrangemang är våreld (eller påskeld som jag också har sett att de får heta nu). Dessa blommor brukar få namn efter säsong. Färgerna jag valt att ha tillsammans är ljusgul och orange.





I det här blomsterarrangemanget blev vårelden röd. En primula som jag hade sedan förut och som tyvärr slutat blomma nu fick göra vårelden sällskap.






Jag böjde till en spira av ståltråd och formade en höna av den vassa stålremsan som man drar av foliepappret med. Resultatet tyckte jag blev en enkel, annorlunda, designren skapelse som gav blomsterarrangemanget lite liv.

Sköna söndag eller precis som snögubbar!

Idag blev det sköna söndag hemma, ett härligt fotbad, tåklippning, filning och insmörjning av fötterna. Jätteskönt. Usch jag tycker verkligen inte om fötter och kan näst intill kräkas när jag ser eller som nu, när jag bara tänker på andras långa tånaglar och skorviga hälar. Haha, kanske är det lite överdrivet att känna och tycka så men jag kan inte hjälpa det. Alla kanske inte tycker att det är så viktigt att sköta fötterna men jag tycker att det är jätte viktigt att de sköts regelbundet...Den här gången hade jag både äppelcidervinäger och fotsalt i fotbadet så nu är fötterna riktigt babylena.

Fötter som är rena och fräscha går bra att se för mig...Här är mina fossingar nybadade och nylackad! Haha, när man ser fötter på en bild så här så ser det ganska konstigt ut tycker jag...

Vädret har varit toppen idag så jag satt på balkongen i en timme i solen tills pappa ringde och frågade om jag hade sett hur snöigt det var i Uppsala. Uppsala hur kunde jag se det? Här är det takdropp, fåglar som kvittrar, klarblå himmel och skinande sol. Men tittar du inte på TV frågade han (väldigt oförstående)som om alla helt plötsligt blev så sportintresserad och satt inne och tittade på TV i det fina vädret precis som han. De visade en SM-bandyfinal på Uppsala Studenters mellan Bollnäs och Hammarby. Blev ju tvungen att slå på TV:en då när pappa var så ivrig. Där i Uppsala snöade det kan man säga. Spelarna hade till om med svårigheter med att skjuta och få fram bollen i de snödrivor som bildades på planen.

Åskådarna såg ut som snögubbar. Hammarby vann med 3-1 och blev därmed svenska mästare. Den matchen i snöovädret kommer nog båda lagen sent att glömma. Haha, jag kände mig glad över att slippa vara där om jag av någon anledning hade varit där just nu. Men jag tror faktiskt att min kusin och hans son var där på plats och såg matchen. Undra om de också förvandlades till snögubbar? Idag hade alltså norrland mycket härligare vårväder än Uppsala. Ibland är vädret bra konstigt...






Måste bara säga att jag fortfarande tänker på gårdagens lägenhetsvisning. Hua, hur den lägenheten såg ut...
Nyrenoverad, ja visst ja i början av år 2000-talet kanske.

Lägenhetsvisning

Har varit på min fösta lägenhetsvisning idag. Lägenheten låg i ett område som jag länge varit intresserad av och därför tyckte jag att det var det extra spännande att få titta på just den här 1,5 på 39 m2, som nu var till salu för 195 000 kr. Den skulle vara relativt fräsch med bra rumsindelning, ljusa tapeter, fina trägolv, klädkammare, nya vitvaror och 3-glasfönster stod det i annonsen. Jag blev helt enkelt intresserad och ringde. Nu idag fick jag då komma och titta. Knall gult i hallen som man nästan inte kunde kalla hall, röd tapet i köksdelen för jag kan inte kalla det riktigt kök, där det fanns några skåp i olika storlekar, ingen enhetligt där heller. Innanför köksdelen var det ett rum som man skulle kunna kunde nyttja som sovrum eller ha sitt köksbord. Där stod det en säng, bara en säng inget mer. Det var ett ganska stort vardagsrum dock, fast med oslipat golv och endast två hyllor var det som fanns på väggen. Intrycket blev verkligen tråkigt och sterilt. Toaletten var så liten att jag kände direkt att jag skulle utveckla clausofobi om jag skulle låsa toadörren och sen behöva gå i sidled för att komma fram till det lilla utrymme där man kunde duscha. Våttapet och våtmatta var det som klädde väggar och golv. Hur länge de hade suttit där fanns inget svar på. De två klädkammarna kunde hellre kallas för garderober en just klädkammare.

Hon som ägde lägenheten bodde inte i stan längre. Tjejen som visade lägenheten hyrde där i andrahand och ville helst inte flytta. Att hon inte hunnit diskat eller tömt kattlådan kunde lika gärna vara ett tecken på just det i.st. för tidsbrist eller lathet. Att hon dessutom berättade om en lyhördhet och insyn från grannar eller att vardagsrumsväggarna var snea var också några ovärderliga fakta som jag inte tror ägaren skulle ha sagt i första taget. Tycker nästan inte det något som stämde i annonsen. Kanske fönstren som var bytt, ev en lite, men bara lite nyare spis, något bättre golv i hallen och där det kallades kök och relativt låg hyra där det ingick el, vatten och kabel-TV. Men annars stämde inte färgsättningen med ljusa tapeter eller något annat som stod i annonsen tyckte jag. Där skulle det verkligen behövas en stor totalrenovering för att ens kunna flytta in. Tvättstugan fanns i två hus bort så jag kunde se mig själv i en mardrömsscen hur jag kånkade på stora tvättkorgar i snöstorm och halka. Nej, den lägenheten var inte alls värd så mycket. Men det var bra att jag fick se rumsindelningen och standarden för nu vet jag att det är inget bra område att bo i, om man inte vill höra grannana nysa eller spela musik då så klart. Jag letar vidare!

Påsk på ingång!

Så länge jag kan minnas har påsken alltid betytt mycket för mig.
Påsken är ett tecken på att våren med sitt ljus och sina färgglada färger är här. Efter en lång vinter behöver vi just ljus och färger för att känna oss piggare efter allt mörker. Det är också en högtid som inte är lika förknippat som t.ex. julen med krav, sress och förväntningar på att allt ska vara perfekt och på ett visst sätt.

Just denna kravlöshet tycker jag gör påsken till extra mysig. Man får helt enkelt själv välja hur mycket eller lite man vill fira och för den delen pynta och pyssla. Jag tycker i.a.f. om att pyssla och påskpynta. Det kan vara några små kycklingar, påsktuppar och kanske någon påsklilja eller blomsterarrangemang som ställs fram. För mig hör det påsken till. Det roligaste är om man kan påskpyssla själv, precis som när man var liten. Då brukade jag och mamma sitta och göra små kycklingar i cenitlera till gräset som vi sått. Tyvärr blir det inte lika mycket sånt pyssel som då, men det är lika roligt än idag när man väl kommer sig för att göra något sånt. Nu blir det mest att kanske arrangera någon blomgrupp eller göra några egentillverkade påskkort.


Självklart har jag kvar de små påskkycklingarna i cenitlera som jag och mamma gjorde när jag var liten!

Att jag förknippar påsken med min födelsedag eller allt påskpyssel som jag gjorde som barn och alla godsaker(som faktiskt också hör påsken till) är nog svaret på varför just denna högtid känns så bra för mig. Påsken har alltid blivit förknippat med roliga minnen, och så är det än idag...

Nu är det mindre än två veckor kvar till skärtorsdagen och därför ska jag snart börja påska lite här hemma!

Energi

Usch, idag har det både snöat och regnat från en grådimmig himmel. Inget väder som man får någon direkt energi ifrån. Efter att ha tränat och fixat nytt ID-kort så träffade jag dock en av mina närmaste vänner, Emelie och lille Sixten över en fika. Att träffa dem gav därimot en hel del positiv energi. Riktigt kul var det att få träffas. Blir tyvärr inte lika ofta som förut och det är lite tråkigt. Men då vi träffas har vi alltid lika trevligt tillsammans.

Finns inget härligare än när en bebis skrattar högt och det lyser av ren glädje i deras ögon. Småbebisar utstrålar ju så mycket energi så man kan inget annat än att bli både glad och pigg när man ser dem. De är otroliga glädjespridare...




Ni vaggar honom varsamt och ömt i er famn, ser in i hans ögon och vet att det är sant. Det är ett mirakel en ovärderlig skatt, han berikar nu era liv med många underbara skratt.

Det är en dikt som jag skrev när Sixten hade kommit till världen! Mitt kusinbarn Olof fick också den dikten på sitt dopkort. Tycker att dessa ord säger ganska mycket!

En åskådare till livet...

Nu vill jag att något nytt och positivt ska hända. Tycker att jag har väntat och kämpat så länge på det. Vill ha något roligt att se framemot. Något som jag själv har bestämt och som jag känner är bra för mig. Jag har insett att mitt tidsperspektiv har blivit allt för kort och tråkigt, vilket känns hemskt för en som jag, som alltid har älskat att planera och alltid haft en kalender med roliga händelser att se framemot.

Nu är dagarna tom i kalendern och ibland känns det som att det ända som händer på en vecka är att åka och träna på gymmet. Jag lever inte det liv jag vill leva och är inte den jag vill vara. Herregud jag är 22 år, bästa tiden i livet ska vara nu...Hur kunde det bli så här då?

Visst mina vänner är underbara och det är kul att träffa släktingar över middagar men jag vill börja leva själv på riktigt nu. Vill inte vara så beroende av andra hela tiden. Orkar heller inte bara stå brevid och se alla andra leva sina liv. För ibland känns det så som om just jag blivit ofrivilligt borttagen från det verkliga livet och får leva isolerad i en bubbla. Jag är helt enkelt en åskådare till livet som levs av anda.


När man får tid att reflektera och analysera över sitt eget liv kommer man på de mest djupa tankarna och funderingana. Tror att det kan vara nyttigt att frågasätta sig själv ibland för att kunna få ett annat perspektiv på saker och ting och genom det utveckla sig själv till det bättre. Att tänka lite djupare är något som annars ofta glöms bort när man bara går på i 110. Man fråga sig inte själv vad man egentligen vill...

Men man kan heller inte gå runt och bara vänta och önska att något bra och positivt ska hända, som att tro på ödet ungefär. Då blir man oftast missnöjd när det inte infaller snabbt nog eller om det i huvudtaget blir så som man tänkt, vilket det sällan blir. Så därför måste man minsann själv försöka göra så gott man kan för att styra livet till att vara positivt. Det är inte alltid lätt och jobbiga omständigheter runtomkring kan försvåra det mycket.

Om man strävar efter att finna lyckan så tror jag att det är lättare att styra livet just dit. Men det är också viktigt att tänka att man lever här och nu och det är just nu som du ska vara lycklig och ta vara på livet som finns just idag, för då blir du också lycklig imorgon...

Yes, pluspoäng till moster!

Lyckan var fullkomlig för mina syskonbarn när de idag fick leka med mina gamla Barbies. Som jag hade förutsatt så ägnade de flera timmar åt att leka. Det bästa av allt var att båda tjejerna sex och åtta år gamla kunde leka så bra tillsammans. Det var riktigt roligt att se på. Kunde dock inte helt hålla mig utanför leken, utan lade in någon replik här och där som jag tyckte att Barbiesarna kunde säga eller kom med någon idé på hur de kunde göra...hmmm typsikt moster att lägga sig i men jag tror att det ändå var uppsakattat att jag var med på ett hörn där. Haha, det är ju också liksom tillåtet att få leka lite när man är bland barn så då gäller det att passa på. Vill ju också att de ska tycka att de har en rolig moster som ibland är på deras nivå. Jag kan intyga att de längtar redan till nästa gång som de får komma och leka.

Det blev också några egna påhittade sagor som jag berättade. Myran, Lisa som äntligen hittade hem till myrstacken och räven Rita som hade kalas i skogen för alla djuren. Haha, förstår inte vilken fantasi man går och bär omkring på...Så YES, pluspoäng till moster!

Har jag blivit en TV-narkoman?

För några år sedan blev jag nästan dumförklarad för att jag inte följde någon TV-serie eller program på TV. Han som sa det tyckte att det var näst intill självklart att alla gjorde det. Jag tyckte då att så var det inte alls och att följa serier mm på TV var något som man gjorde när man inte hade något bättre för sig, ett tidsfördriv helt enkelt. Med olika åsikter uppstod därför en vild diskussion om detta. Efter disskusionen började jag faktiskt ändå fundera över det här och kom fram till att jag skulle ge TV-serierna en chans. OC blev min serie att följa. Idag några år senare skulle kanske samma person anklaga mig som TV-freak. Jag ser nämligen nu det mesta som går att se i form av program och serier. Så här kan då en helt vanlig måndag kväll se ut:

17:00 äter middag framför förkväll,
18:15 Fråga doktorn,
19:30 Fikar med en kopp te framför halv åtta hos mig,
20:00 Familjen annorlunda,
21:00 Spårlöst och nu har Svenska HOLLYWOOD-fruar precis börjat.

Måndagar har alltså blivit min TV-kväll. Sen brukar jag även följa andra program i veckan. Som några av de som just nu är aktuella Andra avenyn, bygglov, Let´s dance m.fl. Om jag mot förmodan skulle missa något program så är det repriserna eller webben som gäller. Har jag blivit en TV-narkoman? Åsikten om att man fördriver tiden med att titta på TV när man inte har så mycket annat för sig står dock kvar. Men jag har också kommit på att det är rätt skön nervarvning att bara sitta, kanske med en kopp te och titta på ett program. Det blir en lugn stund att se framemot på en vanlig måndag. Har också för tillfället lite mer tid nu att fördriva i tvsoffan än förut. Så det här med TV-tittandet är ganska trevligt också.

Tur att jag har tränat ett pass på gymmet idag så man kan sitta i soffan med gott samvete!

Barbiedockor i solen!

Mina gamla Barbiedockor med diverse tillbehör har legat nerpackad i en kartong i förrådet i säkert över tolv år, tills idag. Då kom jag helt plötsligt på idén att ta fram dem och titta på vad det var för saker som jag tillbringade rätt många timmar med som barn. Det var riktigt roligt att tänka tillbaka på den tiden då det viktigaste i livet var att skapa en så realistisk värld som möjligt för dessa dockor.

Egentillverkade sängar, badkar och kläder mm, skvallrade om en kreativitet som hette duga. Allt kretsade kring just detta då. Jag kunde sitta i timmar för att bara bygga upp deras hem eller klä dem rätt inför en stor fest eller resa. Jag kan inte förneka heller att det var lite frästande även nu idag att sätta upp köket, salongen, möblera lite, klä upp någon med en festklänning och borsta någons hår. Fick i.af. tillfälle att strukturera upp en bättre ordning i kartongen där jag då på den tiden hade packat ner så gått jag kunnat. Ordningen blev bättre den här gången kan jag säga...Tror också att de tyckte det var riktigt trevligt att få komma ut i ljuset och solen, som sagt det var ju ett bra tag sedan sist...




Men jag ska faktiskt inte packa ner allt igen. Haha nu verkar det kanske som att jag vid snart 23 års ålder tänker börja leka med Barbiedockor igen men det är fel... Tänkte nämligen att min systerdotter som är sex år och älskar Barbies över allt annat ska få leka med några av dessa och deras tillbehör. Jag vet helt säkert att hon kommer bli riktigt överlycklig över det nästa gång hon kommer och hälsar på...

Kladdkake-SM

Hittade en gammal Mat&Vin-bilaga från Aftonbladet (okt. 2008). I den hade de utlyst en tävling om vem som gör Sveriges godaste kladdkaka. Över 200 recept på kladdkakor skickades in till redaktionen på tidningen. Tillslut valdes sex finalister ut. Dessa sex stycken skulle få en plats till kladdkake-SM på chokladfestivalen på Nordiska museet i Stockholm. Där skulle alltså en svensk mästare koras.

Detta kladdkake-SM skulle tydligen då hållas för sjunde året i rad just där på det Nordiska museet i Stockholm (kanske blir det tionde året i år). Vet att man kan tävla i det mesta men att det just finns ett kladdkake-SM, har jag helt missat. Har heller ingen aning hur det gick i den stora SM-finalen då, men alla sex finalisterna hade sina recept i tidningen och jag blev därför sugen på att prova något av dessa. Jag valde ett av de recepten där jag redan hade alla ingredienser till hemma. Där blandades det bl.a. mandelmassa i smeten och man gjorde en botten men hackad mandel och choklad. Riktigt maffig med mycket god choklad-och nötsmak och med lite tuggmotstånd kan jag sammanfatta den.

Haha, så jag tänkte att nu när vinter-OS är över kanske det blir att ladda inför kladdkake-SM i september. Om man är villig att delta så skulle man i.a.f. platsa bättre där än i någon idtottsgren...




Vill göra: Måla upp en gammal stol i någon härlig färg. Blev så inspirerad när jag såg den här röda stolen. Det är verkligen ett projekt som jag vill förverkla snart. Kanske är det dock smart att vänta tills det blir bättre väder så man kan hålla till ute.




Ikväll blir det finalen på melodifestivalen och till det blir det att äta upp resten av kladdkakan! Lite spännande är det allt nu att se vem det är som vinner ikväll och går vidare till den stora tävlingen som i år hålls i Oslo...

Doften av nybakta kanelbullar...

Idag har köket fyllts av den härliga doften från nybakta kanelbullar, det blev nämligen kanelbullsbakning idag. Finns ju inget godare än varma nybakta kanelbullar tillsammans med ett glas kall mjölk. Att kunnna sitta ute på balkongen och fika i solen som jag och mamma gjorde idag kändes också härligt.

Mmm, jättegoda bullar blev det med kanel-mandelmassafyllning. En av mina favotitfyllningar, som ger bullarna söt smak och gör dem lite krämiga. Tycker det är roligt att baka bullar, finns ju också så många olika varianter på fyllningar, vilket är spännande att testa. Men som sagt mandelmassa-kanelfyllning hör till en av mina bästa favoriter. Kanske får den dela första plats med chokladfyllning som också är jättegott. Har fyllt frysen med några bullpåsar, så nu finns det verkligen något att bjuda på om det kommer någon och hälsar på.




Annars något som händer är: Lär mig nya inställningar för varje gång jag använder digitalkameran. Har också lyckats ta bort den där inställningen som jag inte kunde men ville ta bort förut. Så det är jag väldigt glad över.

Flugfångaren (läs blogginlägget, fredag 5 mars: Härlig vinterdag och installation av flugfångare) fungerar utmärkt. Men alla flugor hittar dock inte dit. Funderar därför på att installera en till flugfångare och då i något annat rum.

Nyss fyllda 18 och nu snart 23

Oj, har det redan snart gått fem år sedan jag fyllde 18 år? Av en händelse på påmindes jag på banken att min legitimation håller snart på att gå ut. Måste därför fixa det till veckan, ett till besök på banken, 400 kr, en giltig ID-handling och ett giltigt kort är det som gäller för att förnya det.

Hade jag inte lovat mig själv då för fem år sedan att nästa gång jag skulle förnya en ID-handling så skulle det vara ett körkort. Hade nog också haft ett körkort i min hand nu om jag hade valt själv men ödet ville något helt annat. Ni som känner mig vet vad som hände, till er andra kan jag kort sammanfattningsvis säga att jag fick en kraftig inflammation i rygmärgen som troligen orsakades av en hjärnhinneinflammation. Låg på sjukhus länge och hade svårt att i huvud tagit röra mig, vilket berodde på nervpåverkan som i sin tur gjorde att musklerna fort bröts ner. En otrolig otäck känsla att helt plötsligt bli lam och inte kunna göra något själv.

Innan inflammationen upptäcktes hade den suttit där ett bra tag i ryggmärgen, kan i efterhand konstatera att det var en miss från sjukhusets sida.
Det har gått över två år sedan jag råkade ut för det här. Nu är jag betydligt bättre och tränar hårt för att komma tillbaka. Läkarna ger mig i.a.f. hopp om att troligen bli helt återställd, vilket känns skönt och det ger såklart motivation till att hela tiden kämpa vidare. Men det kommer att ta tid för kroppen att läka efter en sådan här stor grej. Det gäller därför att vara positiv och ha stort tålamod...

Så det blev inte som jag tänkt mig med körkoret. Men jag hoppas på att jag ska kunna ta det någon gång här framöver, för det skulle verkligen innebära en stor frihet. Det är verkligen en jobbig känsla att hela tiden behöva vara så beroende av andra runt omkring och fram för allt föräldrar, och behöva planera med skjuts för att t.ex. hälsa på en kompis. Har därför inte direkt känt mig vidare fri de senaste två mardrömsåren, när jag inte ens kunnat ta bussen själv eller kunnat traskat iväg på egen hand.

Idag har har jag annars avverkat ännu ett träningspass på gymmet.



Tycker verkligen att vi behöver lite färg nu efter en sådan snörik, lång och kall vinter. Den här färgklicken pryder köksbordet nu :)




Här kommer en liten väderrapport för dagen, torsdag 11/3: Snön smälter nu när det är 9 plusgrader ute. Solen har stundtals tittat fram idag. Snödrivorna sjunker ihop och det börjar bli bar mark, även på de mindre vägarna där vägsaltet inte används lika flitigt. Men på vissa ställen där solen inte når fram kan det vara riktigt isigt och halt med snöslask och vattensamlingar. Vilket kan göra det svårt att ta sig fram. Kan våren vara på väg? Vi vågar dock inte lägga ifrån oss vinterjackan ännu. Rekommenderar att välja skor anpassade för att klara av halka och vattenpölar.

krångel

Har inte sovit speciellt mycket inatt. Kände mig helt enkelt rätt pigg igår när jag skulle lägga mig och sova. När man inte känner sig trött då, blir det lätt att man börja tänka på massa saker och det i sin tur gör att man inte alls kan slappna av. Sen började det blåsa ordentligt och det droppade på fönsterbläcket, det gjorde det verkligen inte lättare. Så från att jag la mig i sängen kl:23:20 till klockan 02:30 var jag helt enkelt klarvaken. Vred och vände på kuddar och försökte göra det så bekvämt det bara gick. Men jag kunde inte somna. Tillslut var jag tvungen att kliva upp ur sängen, kändes ju bara dumt att ligga kvar där. Efter att jag gjort en kortare vandring i sovrummet gjorde jag ett nytt försök att lägga mig och då tror jag att jag äntligen somnade.

Idag har jag därför känt mig lite off och omotiverad att göra något. Min kreativitet från gårdagen är helt enkelt borta. Som tur är brukar de sömnlösa nätterna inte vara många, för min del kanske det händer en gång i månaden. Har ibland fått för mig att det beror på fullmånen men det kan inte stämma den här gången. Hoppas att jag sover bättre inatt.

Förutom att jag varit trött idag så tycker jag att det mesta har krånglat. Internet kopplas ifrån hela tiden, det är snorhalt ute så jag vill helst inte bege mig ut, har råkat gjort en inställning på min digitalkamera som jag vill men kan inte få bort, hörde av mig på en lägenhet som redan var såld. Hmmm kunde ha varit en bättre dag idag...Men imorgon är det en annan dag!

Jag bemästrar symaskinen!

Har gjort något som jag inte gjort sedan mellanstadiet, nämligen att sy på symaskinen. Jag skulle verkligen vilja vara sådär duktig och påhittig när det gäller att sy, men jag har helt enkelt inte tålamod med trådar som trasslar, nålar som hackar och stygn som måste sprättas upp. Jag vet att ju mer man tränar ju mindre misstag blir det, men jag har aldrig riktigt orkat gett det en chans. Därför valde jag träslöjd på högstadiet. Skulle kanske jag ha härdat ut och valt syslöjd i. st. för att verkligen få möjlighet att lära mig riktigt. Då skulle jag kanske vara riktigt duktig på att sy nu. Haha förhoppningsvis. Det är det som jag skulle vilja.

Varje gång jag ser en symaskin (min mamma och storasyster är nämligen väldigt duktiga på att sy, så därför kan man se den stå framme ibland) hör jag en röst i huvudet på skorrande skånska: det är bara att sprätta upp stygnen. Det är min syslöjdsfröken från mellanstadiet som gör sig påmind. Idag besegrade jag rösten och satt mig vid symaskinen.





Jag sydde ett fodral till min digitalkamera. Det är inte alls någon speciell avancerad modell som jag kom på men det kanske är bäst att börja så. Till min stora förvåning blev jag ganska nöjd över vad jag åstakommit. Så kanske, kanske så gör jag snart ett nytt försök att sy något och bemästrar symaskinen igen!

Våfflor!

I går blev det släkt fika/middag med våfflor! Jag hade i.a.f. räknat med att det var middag. Samtidigt tänkte jag att när vi skulle äta lite senare så kanske de räknade det som fika. Mina funderingar kring om det var fika bekräftades när det serverades kaffe till. Då förstod jag att alla de andra redan ätit middag, vilket inte jag hade och de nöjde sig därför med två, tre våfflor. Jag åt fem stycken. Jag var ju riktigt hungrig när klockan började närma sig halv sju. Jag tog lugnt hem våffelätandet den här gången! =P

Jag och lille Olof äter våfflor!

Förmiddag/eftermiddag: Tränat på gymmet.
Ikväll: film igen med Petra framför brasan. Då ska vi se: Allt för min syster. Har länge velat se den filmen, så det ska bli spännande att se om vi tycker den är bra.

En helg med godsaker!

Blev en riktig trevlig kväll igår med Petra och Emelie E. Filmmys framför brasan. Petra överraskade med goda lax, räk, rostbiff och potatissallads tunnbrödmackor som vi gjorde. Jag överraskade också, nämligen med en väldigt lyckad kladdkaka. Till den blev det grädde och frukt. Mmmm så gott var allt som vi åt.


Recept: Kladdkaka
2 ägg
2 dl strösocker
1 dl farinsocker
2 1/2 dl vetemjöl
1/2 dl matolja
50 g smör
4 msk kakao
2 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
1 nypa salt
Smör och ströbröd till formen
ca 50 g mörk blockchoklad 70%
Florsocker att pudra med


1.Sätt ugnen på 150 grader
2.Smält smöret i en kastrull och tillsätt matoljan
3.Vispa, ägg, strösocker och farinsocker ljust och pösigt och rör ner det varma smöret.
4.Blanda de torra ingredienserna och vänd försiktigt ner dem i smeten.
5.Fyll smeten i en smord och bröad kakform med löstagbar kant, 24 cm i diameter och stick i grovt hackade chokladbitar.
6.Grädda kakan på 150 grader i mitten av ugnen i ca 23 minuter. Prova med en sticka, den ska vara ganska kladdig. Låt kakan svalna innan den pudras med florsocker.

Serveras med vispad grädde el. vaniljglass. För att lyxa till kakan kan frukt eller bär vara gott till! Ät och bara njut!


OBS! Här kommer mitt tips för att lyckas med att få den så där perfekt kladdig. När kakan tas ut ur ugnen kan den nämligen kännas alldeles för kladdig, men låt den stå i kylskåpet minst en timme för att svalna och stadga sig. Den blir bara godare ju längre i förväg man gör den innan den serveras. Kan rekommendera att göra den dagen före vid planerade bjudningar. Jag brukar använda mig av denna metod för att vara säker på att kakan lever upp till sitt namn kladdkaka.



Fick för första gången idag se min barndomskompis lilla bebiskille Elliott. Tio dagar gammal. Så liten och söt. Är otroligt vad man får positiv energi av att bara titta på sånna små godingar.

Har fått en inbjudan till i imorgon: våfflor hos min farbror och faster. Det tackar jag inte nej till. Då får jag också tillfälle att träffa min kusin, hans sambo och deras två pojkar Vilhelm 3 år och Olof snart sju månader gammal. Måste komma ihåg att lämna tillbaka de utlästa böckerna då.

Så det verkar bli en helg med mycket/många godsker, vilket inte är så dumt ibland. Även idag har solen strålat hela dagen och det känns som våren är på väg.


Ikväll blir det nog att titta på andra chansen på melodifestivalen! Kanske inte den roligaste nöjet en lördag kväll, men men det funkar ibland det med. Haha, ska i.a.f. premiärdricka ett nytt te, Lira Lina tänkte jag.

Härlig vinterdag och installation av flugfångare

En helt underbar vinterdag med blå himmel och strålande sol gjorde valet lätt att ta en sparktur. Det droppar från taken och fåglarna kvittrar vad mer kan man önska sig av vädret? Hoppas verkligen att det här håller i sig nu...

Har packat upp digitalkameran och försöker nu att lära mig alla finesser. Har i.a.f. lärt mig hur jag slår på/av den, knäpper ett kort och raderar ett kort. Hihi, så jag är på god väg att ta hem titeln som proffsig fotograf ;)

Den underbara klotlampan har jag tills vidare satt på köksbordet.

Flugorna fortsätter att surra men nu har jag installerat en flugfångare i fönstret. Det kanske låter mer avancerat än vad det egentligen är men den är hur lätt som helst att göra och jag kan garantera, blomflugorna möter en säker död genom att drunkna(har provat det här förut).


Recept på flugfångaren:

1/2 dl koncentrerad saft
2 droppar diskmedel
2 msk äppelcidervinäger




Blanda allt samman i ett glas och ställ det där flugorna håller till, t.ex. på fönsterbrädan. Förhoppningsvis är det nu snart slut på det eviga smällandet och jagandet efter dessa små irriterande flugfän. Lycka till!





Har äntligen läst ut boken!

Ikväll blir det filmmys framför brasan hos Petra!

En riktig lysande skönhet!

Var och tränade på gymmet. Direkt efter det åkte jag iväg till Birsta för att köpa min digitalkamera. Tjohoo, så nu är den äntligen min...Har inte packat upp den, det får bli senare ikväll eller imorgon...

Såg en jättesöt vit klotlampa i VILLAGE's skyltfönster. Den lyste så fint och jag blev riktigt glad när jag såg den. En riktig lysande skönhet! Min första tanke var därför: den ska jag ha. Så blev det också. Är super nöjd över den. Vet dock inte riktigt vart jag ska sätta den, men jag kommer nog snart på ett bra ställe.
Trots en vinter med kyla, blåst och mycket snö så försöker jag nu få in lite vårkänsla inne. Med den nya klotlampan är inspirationen på topp!


20 sidor kvar på boken!

Två flugor i en smäll och skogens guld!

Den senaste veckan har blomflugorna flyttat in här hemma, vilket inte är så populärt. Såg plötsligt två feta blomflugor som satt väldigt nära varandra och jag såg min chans att leva upp till ordspråket: slå två flogor i en smäll. Haha, sen om det syftar på riktiga flugor och hur det är med metaforer får vara osagt den här gången.

Till middag blev det soppa på skogens guld. Rensade frysen på de sista kantarellerna. Tycker det är supergott med varm soppa som värmer hela kroppen när det är kallt ute. Helst ska det också vara hembakat bröd till.




Kantarellsoppa 4 pers recept:

200 g kantareller
1 gul lök
6 dl grädde (kan ersättas med hälften mjölk)
1 dl mjölk
2 dl grönsaksbuljong
2 tsk smör
1/2 dl vitt vin (eller äppelcidervinäger)

Stek lök och kantareller i lite smör i en kastrull utan att de får färg. Slå i vinet och buljongen(om du använser tärningsbuljong kan du koka upp den med 2 dl vatten). Låt koka. Häll därefter i grädde och låt den sjuda i ca 15 min. Slå på mjölken och låt allt sjuda i ytterligare några minuter.
Salta peppra. Smaka! Är den besk strö i lite socker.

En perfekt påhittad semmeldag!

Idag tyckte mamma att det var en perfekt dag för semmeldag. Så därför blev det just semmeldag hemma, trots att det var några tisdagar försent. Men och andra sidan så tjuvstartade jag och Petra semmeldagen med semmelbak någon vecka för tidigt så det har inte precis varit någon ordning på att äta semlor det här året. Så jag kan intyga att det har blivit en del semlor både innan och efter den rätta dagen. Då är det också hembakde semlor som gäller annars är jag absolut ingen semmeltjej.




Håller på att läsa ut VITA TÄNDER av Zadie Smith. Har 70 sidor kvar nu, vilket betyder att jag läst 400 sidor. Är inte den bästa boken som jag läst och det känns därför lite tråkigt att vända blad när den är så pass tjock. Har också lite tidspress på den genom att jag lånat den av min kusin i Uppsala som kommer till helgen. Så det skulle kännas bra att kunna lämna tillbaks den utläst då.
När jag läser som mest ringer Petra, ett härligt avbrott på en och en halv timme!...Sen ringer det på dörren och då kommer mina två syskonbarn. I.st. för bokläsning blev det då en hel del bus, modevisning och barnprogram hela kvällen. Ingen fara 70 sidor klarar jag!

Weee,har äntligen bestämt mig för en ny digitalkamera. Ska inhandla den på torsdag!LÄNGTAR sååå! Då blir det bilder kan jag lova!

Bastun är belöningen och piskan ibland ett måste...

Idag har jag varit och tränat på gymmet. Efter nästan tre timmars slit så var bastun belöningen. Lite jobbigt dock att inte veta hur länge man suttit där inne när det inte finns någon klocka. Tycker att jag tappar allt vad tidsuppfattning heter. Det är ju så otroligt skönt att få möjlighet att avsluta ett långt träningspass med en stund avkoppling i värmen och det gör att jag vill sitta där ett tag såklart. Den här ovanligt, kalla och snörika vintern gör också att det känns extra skönt att få lite mer värme i kroppen. Så minuterna flyter fort förbi och det gör att jag ofta är lite smått stressad efteråt i omklädningsrummet. Men hellre det än att missa bastun.

Ett träningspass i tre timmar kanske låter långt, men det behöver jag för att kunna träna igenom hela kroppen. För det mesta brukar tiden gå ganska fort och de gånger som inte motivationen är på topp så tänker jag på bastun och då brukar jag fortsätta att kämpa på tills jag avverkat de maskiner som jag har kvar. Men det jag saknar ibland är att kunna träna med någon kompis, det är mycket roligare att träna när man har någon att prata med och bli peppad av. Det gör också att tiden går fortare och motivationen höjs. Just nu har de flesta kompisar flyttat från stan, har inte råd eller inte möjlighet att träna på gym, så jag får fortsätta att göra mina träningspass själv i fortsättningen också. Om jag får säga det själv så är jag ganska bra att på eget initiativ komma iväg till gymmet. Har alltid tyckt om att träna men ibland kan det såklart kännas trökt när man tycker att resultaten uteblir. Då gäller det att inte vara rädd för att ibland piska sig själv för att få något som känns jobbigt gjort.

Alla kan nog intyga att när man klarat av något som man kanske tycker är tråkigt eller helt enkelt gruvsamt, men som man vet är nödvändigt infinner sig en härlig känsla av belåtenhet som man mer än gärna vill uppleva och helst inte missa. Så fram med piskan!