Oinbjudna gäster!

Måste börja med att berätta om en underlig sak som hände igår kväll. Jag satt och tittade på idol när jag hörde en duns ute på balkongen. Tänkte inte så mycket på det förrän jag även hörde fler ljud. Tänkte först att det blåste eller att det var grannarna som var ute på sin balkong. När det sedan hördes knackningar på rutan kunde både jag och mamma dra den hemska slutsatsen att det faktiskt var någon på balkongen. Men vem? Klockan var närmare 23:00 så det riktigt mörkt och nästan omöjligt att kunna se ut på balkongen från vardagsrummet där jag satt. Att öppna balkongdörren kändes inte aktuellt heller. Så vad gör man? Fantasin gick på högvarv.

Kanske var det någon som kastat upp rep, en pirat, en inbrottstjuv, en jättegroda. Ett tag tyckte vi faktiskt att det var rätt läskigt. Vi höll på att fantisera om allt möjligt tills vi hörde en röst som sa Mjaouu....När vi ställde oss närmare fönstret såg vi en orange katt. Vi kände igen den som grannens katt vi ville inte släppa in den hos oss, för vem vet vad den hade hittat på om den blev rädd.

Mamma fick därför springa över och ringa på för att berätta att katten tagit sig in på vår balkong. Tydligen måste den ha gått på taket och sen på något vis hamnat på vår balkong. Att alla djur ska hamna här? Haha, grodor som katter...
Fast att inte katten som grodorna gjorde igår hoppade glädjeskutt, så blev den nog lika glad över att få bli räddad som de blev.

Här är samma katt som jag lyckades fånga på bild i somras.



Tänk vad underbart att kunna säga det idag igen, vilket fint väder det har varit idag. Så här är det när hösten är som bäst! Har i stort sätt spenderat hela dagen ute. När jag sittande på en stol rensade ogräs under Rodedendon fick jag sällskap utav en av grodorna. Den blev skrämd och hoppade fort iväg över gräsmattan för att söka sig något nytt gömställe. Och under Rodedendon finns inte längre något högt och bra gräs att gömma sig i, tack vare en insats från mig.

Känner att det går bättre att göra fysiska saker nu än förut, börjar väl kanske återhämtat mig rätt bra från luginflammationen och legionellan men visst känns det fortfarande av att kroppen fick sig en ordentlig pers. Senan i högerfoten där jag hade en kanyl är bra nu i.a.f. Men det tog tid för inte förrän nu har den blivit helt bra.

Har också suttit på balkongen och läst tills solen gick ner. Sen blev det dags för en kopp te, men det fick avnjutas inne. Sedan Umeå finns det en del sorter att välja på ;)

Dagens hjälte & Härliga höst!

Tänk att de två grodorna som hoppat ner framför gruset vid vårt "lillfönster" till nerdervåningen var kvar idag när jag tittade efter. Första gången vi upptäckte dem var nog över en vecka sedan. Mamma gjorde då några försök att ta upp dem med en spade med de var så hoppiga så det gick inte så bra. De fick därför vara kvar och vi hoppades på att de själva skulle ta sig därifrån. Men nej, inte då. Så idag när pappa kom för att skjutsa mig och mamma till ICA Bommen och till Norells trädgård nämnde jag grodorna för honom. Haha, det resulterade i att pappa helt enkelt klev ner och grabbade tag med bara händerna först den ena grodan och sen den andra och släppte sedan ner dem på gräsmattan. Dagens hjälte!

Det har varit en helt underbar höstdag med strålande sol från en klarblå himmel. Efter att pappa räddat grodorna åkte vi till Norells trädgård och köpte en ros med namnet Madame boll, en rosenspirea och en höstlök. Vi var där säkert en timme, mysigt att gå runt och titta på allt, dock inte den bästa årstiden nu kanske när det mesta är utblommat. Efter att vi varit där handlade vi på ICA Bommen.



Resultatet av planteringen av höstlöken kan du se här. Tyckte själv det blev riktigt fint måste jag säga.

Läsdag i solen!

Även idag har solen strålat hela dagen, helt underbart. Kände att jag hade energi att kunna göra något som kräver energi men det blev en riktig läsdag i.st. Läser en jätte bra och spännande bok så vad gör man när man har tid över och känner suget av nyfikenhet att få veta vad som ska hända i boken. Jag satt mig helt enkelt på balkongen i det fina vädret och läste. Sidor efter sidor vändes och kapitel avverkades ett efter ett. Blir faktiskt en del läsning nu, både på gott och ont. Men jag har kommit på att jag måste ha en bok på gång hela tiden, haha annars blir jag nästan tokig. Boken fungerar som ett slags avbrott i allt, vilket man verkligen behöver. Men som sagt när man känner att man har energi skulle det kanske vara bättre att använda den till något annat.

Petra ringde och sa att chokladbiskvierna som hon fått mitt recept på hade blivit jätte lyckade och uppskattade. Kul, kul...

Kanske blir det en tur till Norells Trädgård imorgon och lite matinhandling...

Solen ger mig energi!

Tänk vad underbart härligt det är när solen skiner och vilken energi man får. Har dammsugit i stort sätt hela huset, bytt sängkläder och fortfarande känner jag att jag har massor med energi kvar. Frågan är bara nu till vad? Har slutat med hjärtmedicinen och jag vet inte om det också kan vara en anledning till att energin verkar kommit tillbaka, i.a.f. för idag. Annars är jag väldigt beroende av vilket väder det är, eller jag är beroende av solen kan man säga. När solen skiner känns allt mycket lättsammare och det känns som kroppen fylls av energi. En sån här fin dag skulle egentligen tillbringas ute men det fick bli en städdag inne i.st. Trots det känns det bra för det blev en del nyttigt gjort inne.
Neä, nu måste jag ta och göra något mer innan solen går ner än att bara sitta här.

Ha en fortsatt bra kväll och ta vara på den energi som solen ger oss!

Hemma igen!

Hej nu är jag hemma igen! Taxin kom inte förrän 16:15 i fredags. Hade velat åkt hem redan 13:00 som vi hade beställt, men då ringde de och sa att det var en till från Njurunda som skulle åka och då skulle de samköra. Vad skulle jag säga, det var bara att inse att vi fick några timmar till i Umeå.

Resan gick bra de som var från Njurunda var en 18-årig tjej och hennes mamma. Genom att vi bor i Njurunda kände vi båda till en del personer, vilket var lite kul. Vi pratade hela vägen hem och resan kände därför ganska lättsam även fast vi också pratade om del hemska saker som att hon hade cancer och allt det jag varit med om. Jag som kan tycka att det är jobbigt att åka upp någon dag till Umeå, insåg att hon hade det mycket jobbigare som i stort sätt fick bo där uppe och bara åka hem på helgerna.

Nu fäljer en liten rapport över dagarna i Umeå: Läs om du orkar annars får du avstå.

Dag 1: Taxin kommer 07:00 och hämtar mig och mamma för att ta oss till Umeå. Både jag och mamma är trötta under resan upp. Jag somnar till i stort sätt hela tiden. Vaknar med ett ryck ibland av att jag hänger i en konstig ställning med huvudet. Aj, min nacke...Vädret är bra soligt och fint. Ser en idealisk plats efter vägen för att en älg skulle kunna trivas där. Två sekunder senare får jag se en älgfamilj. Ser pappa älg först med sin ståtliga krona sen mamman och den lilla kalven. Jag som inte sätt en älg på flera år blir glad.

Väl uppe i Umeå tar jag prover på blodcentralen. Fem rör och urinprov blir det. Efter det knatar vi iväg något ledbrutna efter den långa bilfärden till patienthotellet där vi checkar in och äter vi en underbar lunch. Mmm stekt strömning med potatismos.

Kl:13:15 har vi tid hos läkaren får transport dit med en liten truck som har ett flak. Den kör i 20-30km/h så det känns rätt fort när den åker där i kulverten. Träffar en ny läkare som jag tycker ger ett bra intryck. Hon är i 40-årsåldern och är tydlig och bra. Inga röntgenbilder eller provsvar från mina kontrollprover från Sundsvall kan hon dock få fram. Och jag som hoppats att få reda på det. Frågar om medicineringen av hjärttabletterna och lite annat. Får ett armband runt halsen med mitt namn och personnummer. Nu är jag inskriven.
På hotellet fikar jag och mamma och sen lägger jag mig på sängen inne på rummet och börjar läsa en bok: "I ondskans spår" av: Peter Robinson. Känner mig rätt trött.


Dag 2: Kl:09:00 tid på avdelningen. Fick ta tre rör blod. Den "nya" läkaren och en annan läkare som jag inte alls kan med är de som jag träffade.

Jag slutade med en medicin (som jag annars har ätit i över ett år kanske) i samband med att jag fick lunginflammationen och har inte ätit den sen dess (ca sex veckor). Nu var ett värde som annars brukar vara lågt helt normalt. Men nu vill de att jag ska börja äta den medicinen igen. Ska fortsätta ta blodprover regelbundet så det blir spännande att se om den medicinen påverkar just detta värde. Jag har ju läst på och vet att det kan vara så att det värdet kan bli lågt, men att medicinen skulle vara boven i det hela vill läkaren inte riktigt tro på. Han ville höja kortisonen innan den här medicinen började verka (det skulle tydligen ta en månadad) jag sa nej det ville jag inte göra. Tycker inte alls om att äta kortison. Tyckte också det var konstigt när alla värden verkade vara bra nu.

Blodvärdet var dock lite lågt, men det är väl alldeles naturligt tycker jag, med tanke på hur mycket blod som har sugits ut ur mig nu på senaste tiden. Tycker inte alls om den här läkaren går inte att diskutera med honom tycker jag. Han bryter på finska och flinar hela tiden och är lite feminin av sig. Jag blev tvungen att fälla några tårar innan han tog mig på allvar. Det hela slutade med att jag inte behövde höja någon kortisondos.

Hade också tid hos sjukgymnasten Lars. Han är alltid så positiv och glad. Han tyckte att jag verkade må rätt bra efter omständigheterna och att det var helt naturligt att jag tappat lite kraft efter en sån pers. Han tyckte att jag skulle gå med stavar för att få bättre träning. Det är jag som också måste känna efter vad jag orkar. Jag själv tror faktiskt att det kan vara smart att hålla sig ifrån gymmet någon vecka till annars vill jag ju köra på för fullt om jag är där, vilket kanske inte är så smart.

Tog en sväng till centralhallen på sjukhuset. Blev alldeles svettig av den promenaden. Vi köpte te på Kahls tehandel och kokade i presentbutiken som de har där. Fick duscha när jag kom tillbaka till hotellet och innan vi skulle äta middag.

På kvällen tog jag och mamma bussen till Petra. Vi trodde att man kunde betala med kontanter på bussen, vilket man inte kunde. Det hela slutade med att vi fick åka gratis både dit och hem. Haha, jag har ju inte åkt buss på flera år så då händer det mycket. Haha, samhället moderniseras fort...Jätte trevligt att få hälsa på Petra i hennes fina lägenhet. Har varit där en gång förut för ett år sen ungefär. Nu har hon fått till den ännu mer sen dess. Verkligen jätte fint och mysigt. Hon hade tänt upp ljus och vi drack te och åt chokladmuffins. Trevligt, trevligt.

Dag 3: Brorsan ringde precis innan vi skulle gå och äta frukost. Han hade fått provsvaren från legionella spårningen. De hade inte visat på någon legionella där. Så jag vet inte nu varifrån jag kan ha blivit smittad. Undrar i.a.f. om det kanske var utomhus jacuzzin ändå för det tog ju så lång tid innan de tog proverna därifrån. Brorsan var glad i.a.f. Tid hos kuratorn kl:10:45. Pratade om försäkringar mm. Hon är världens trevligaste man kan tänka sig. Hon bryter också på finska men hon är hur lätt som helst att prata med om allt. Hon ringde och beställde taxi hem till oss kl:13:00. Sen ringde de till mig och sa kl:16:00. Det blev en tur till Kahls tehandel, långfika och läsning. Tre timmar går ganska fort som tur är.

Väl hemma med en antal hg te mer möttes vi av en timer som hade slagit på och mycket post i brevlådan! Fick bl.a. ett nytt bankomatkort och kallelse till cellprovtagning. Jag säger då det, det ska vara nåt varje vecka med sjukvården.
Men skönt att vara hemma igen!

Idag skiner solen, undra om jag ska ta mig en liten prommis sen!

Åker till Umeå!

Har inte varit lika fint väder idag som det var igår. Det fick helt enkelt bli en dag inne. Har legat på min spikmatta och packat en del kläder inför resan norrut till Umeå i morgon. Klockan 07:00 kommer taxin som tar mig och mamma till Umeås universitetssjukhus (NUS). Ska ta prover och göra undersökningar av lungorna mm där (får se vad de hittar på). Vet inte när jag kommer hem igen för något slutdatum har jag inte fått. Men troligen åker jag hem igen på fredag skulle jag tro. Kanske ska jag träffa Petra men som sagt jag vet inte hur dagarna ser ut, så jag kan inte planera så mycket än. Det jag vet är att det första som jag ska göra är att jag ska till provtagningen och ta massor av prover (en A4-sida full med prover), sen ska vi till hotellet och äta lunch, mmm stekt srömming med potatismos. Efter är det läkarbesök. Så dag 1 verkar vara planerad i.a.f.

Ska titta lite på tv nu packa det sista, duscha och sen gå och lägga mig i tid för att orka kliva upp imorgon. Ha det bra så hörs vi till helgen kanske! Ger en uppdatering då om de dagar som nu följer!

Grodor & Timers!

Det har varit helt fantastiskt väder idag! Har fikat, ätit middag och sen druckit te nu ikväll ute på balkongen. Förut idag tog en promenad i det fina vädret och sen plockade jag lite mossa (lite tragiskt nog från en av våra egna rabatter). Mossan var till en liten korg som ska stå på bron. Efter det började jag faktiskt att ta bort resten av mossan och ogräs. Funderar på nästa steg i rabatten om det helt enkelt ska fortsätta att vara en rabatt. Är både fuktigt och skuggigt där, så det är svårt att få något att växa bra.

Två grodor hade hoppat ner till gruset framför "lillfönstret" till nedervåningen. Är verkligen inte första gången som det händer. Förstår inte vad de har där att göra. Grejen är den att de brukar inte komma upp själv sen, utan det är vi som får bära bort dem till skogen. Jag har gett förslaget att det är vår prinsgroda i sten som vi har på på bron som lockar till sig de riktiga grodorna. Mamma tror därimot att det är några katter som jagar dit dem. Men varför ska de komma just till oss?

Måste bara berätta en liten grodhistoria. Förra hösten hörde vi konstiga ljud inne. Det lät som krafsande och knackande. När vi tillslut lokaliserade ljuden så fick vi se en stor groda som drog med sina händer (om man säger händer) på glasrutan till "lillfönstret" nere. Det var inte precis det som vi hade väntat oss att få se. Så vi blev riktigt förvånade och tyckte samtidigt att det var lite otäckt med en stor groda som knackade på vårt fönster.

-----------------------------

För en stund sedan tändes lampan i vardagsrummet. Observera: tändes lampan, tände inte lampan själv alltså. Köpte nämligen en timer igår. Efter visst krångel på hur den egentligen fungerade visade pappa, som är lite mer van vid sånna hur den skulle ställas in. Det var visst "taggar" som skulle tyckas ner också, hmm vilket inte stod i bruksanvisningen. Och den verkar fungera bra hittills, får se nu om den också släcks när den ska. Funderar starkt på att ha timers den dagen när jag flyttar till eget. Rätt så trevligt att t.ex. kunna mötas av några tända lampor när man kommer hem en annars mörk höstkväll, tycker jag i.a.f. Det har blivit en del nya bekvämligheter införskaffade de senaste dagarna. Haha, vart ska detta sluta?

------------------------------

Ikväll ska jag se Anneli, som är en ny serie med en hel del humor men som ändå har ett seriöst budskap i grunden. Såg det förra veckan och tyckte det var bra.

Kö för trådlöst & Valdag!

En halvtimme hos läkaren och sen full fart mot Birsta. Kom tidigare en beräknat dit därför tog vi en sväng i andra affärer och utnyttjade några kuponger i rabatthäftet som vi fått med posten. Köpte svarta tekoppar med vita ränder på Village som jag länge spanat in. Svarta Puma boxertrosor på Intersport och en hårklämma på Ur&Penn blev också inhandlat.

Sen åkte vi på Mediamarkt för att köpa trådlösa telefoner. För det var just det som jag/vi var ute efter. Vi var där före 12:00 för att de hade extrapris på dem mellan kl: 12:00-13:00. Kön ringlade jätte lång redan då när vi kom, vilket vi blev lite förvånad över. De ropade ut att nu har vi 160 st telefoner för 99 kr st, vi som stod långt bak i kön började fundera om vi skulle hinna få någon telefon. Haha, spännade...Men det fick vi. Så nu har vi här hemma en, vi som inte hade en trådlös telefon förut. Även pappa som behövde en ny efter att hans gått sönder har nu en ny prima prisvärd telefon. Tack vare att jag var lite uppmärksam på erbjudandet som Mediamarkt hade.

Min tanke var ju att pappa skulle få sin telefon i en för tidig farsdagspresent från mig, men då såg han också erbjudandet. Efter lite diskussion mellan oss så blev det också så att telefonen fick bli en tidig farsdagspresent.

Åt en sen lunch på IKEA. Träffade Eleni men familj i restaurangen där. Har inte träffat henne på ett tag så det var trevligt.

-----------------------------

Precis när jag hade kommit hem ringde Petra. Pratade säkert två timmar med henne. Samtalet inleddes med en het diskussion om hur vi hade röstat och hur de olika partierna hade för politik. Vi hade mycket synpunkter och jag tyckte det kändes riktigt bra att få ventilera sig med henne om de viktiga frågorna som rör Sverige och oss, och det som har debatterats nu en längre tid av olika partier. Haha, som tur var tror jag jag och Petra tyckte lika i de flesta frågor. Annars hade det nog varit jobbigt...

Jag har redan röstat (förtidsröstade). Men annars är det ju valdag idag. Ska titta lite på valvakan sen ikväll. Förra gången det var val så var jag inte lika insatt och intresserad, men nu fyra år senare så tycker jag faktiskt det är mer intressant. Kanske har det att göra med att man också är fyra år äldre nu och har lite mer kunskap om hur Sverige ser ut än vad man hade då. Det är ju vår framtid som det gäller. Tycker faktiskt det ska bli riktigt spännnade att följa valvakan ikväll.

Det blev lite mycket politiksnack nu kanske, men det var så det blev den här gången. Hoppas det inte blev allt för tråkigt att läsa...

Trolleri & Tårta!

Har tagit bort pappret som var i lådorna på min Pippi Långstrumps-sekretär och dammsugit lådorna. Det luktar starkt i en del av lådorna och har därför försökt med att sätta ner ett glas med ättiksprit för att dra ur lukten. Någon som har ett annat tips? Tänker måla insidan av lådorna vita och lägga i någon vaxduk eller papper med rosor på. Det kommer bli fint det...

Nyckeln som satt i låset på en av lådorna har suttit fast där sen jag köpte sekretären. Det är en vanlig nyckel som inte hör till det låset som tydligen någon har tryckt in. Det har inte gått att dra ut den fast att vi har försökt vrida och dra allt vad vi kunnat, helt klart frustrerande. Det verkar också som den suttit där ett tag, för den hade samma gröna färg på sig som sekretären har.

Så tog mamma dammsugaren på insidan av lådan och satt dasmmsugarmunstycket mot låset där nyckeln satt fast. Sen drog hon i nyckeln på utsidan/framsidan av lådan. Vips så for nyckeln ut hur lätt som helst. Fattade verkligen ingenting. Blev jätte förvånad för allt gick ju så fort och lätt. Vi som försökt så länge att få ut den ur låset utan att lyckas. Mamma sa att det är ju trycket som gjorde att den for ut. Någon som har en förklaring till det? Tycker inte att mina fysikkunskaper räcker till. Så trolleri var mitt ord som jag först sa!

--------------------------

Idag var vi på tårtkalas hos Eva för hon fyllde år. Kaffe, god jordgubbstårta med bl.a. någon slags blåbärsmousé i och kakor blev vi bjudna på.

Imorgon har jag tid på sjukhuset sen ska jag till Mediamarkt. De har ju vissa varor som de säljer till bra priser mellan vissa tider. Jag tror att jag precis kan passa in det som jag är ute efter när jag har varit på läkarbesöket. Vi får väl se, men jag hoppas!

Nattfåk

Enligt den lokala väderleksrapporten skulle det bli mycket regn hela dagen som igår. På väderleksrapporten över hela Sverige visade de att regnet låg på gräsen till oss här vid kusten. Nu lyser solen och det är jag tacksam över. Visst är det en del moln och ibland känns det som att regnet inte är långt borta men än så länge har det varit uppehåll hela dagen. Har t.o.m. suttit ute på balkongen och läst i solen. Så nu har jag läst ut Nattfåk av Johan Theorin. Det är en bok som jag starkt kan rekommendera om man tycker om spänning.

Katrine och Joakim har fått nog av Stockholm och flyttar till en gammal fyrvaktarbostad, Åluddens gård på norra Öland med sina två barn. Trots det hårda vinterklimatet där oförutsägbara fåkar kommer från norr med storm, is, snö och dimma och drar med sig allt i sin väg, så tycks deras flytt dit inte skrämma dem. De börjar en omfattande renovering av den gamla bostaden men det dröjer inte länge förrän svårförklarliga saker börjar hända. Åluddens verkar också bära på en lång historia där döden aldrig är så långt borta som man tror.

År 2008 fick Nattfåk pris för bästa svenska kriminalroman. Ibland håller man inte med om sådana utmärkelser men med den här boken förstår jag varför den vann.

------------------------------

Nu äter jag ingen medicin mot lunginflammationen, legionellan. Betyder det att jag är botad nu? Andfåddheten tyder nog på att jag måste träna upp konditionen men jag ska inte börja träna på riktigt förrän jag får klartecken från läkaren att det är ok. Men jag äter fortfarande hjärtmedicinen, haha så ingen alkohol för mig i helgen.

Veckan går så fort, redan fredag igen. För min del blir det en riktig vit och lugn helg hemma. På söndag blir det dock ett läkarbesök som om det skulle liva upp lite. De ringde nämligen tidigare i veckan och sa att de hade öppet på söndag och om jag kunde då så hade de tid för mig. Känns väl samtidigt bra att få komma dit. Men ska man inte ens få helgerna fri nu? Igår fick jag ta nya prover inför det. Så ibland känns det som att jag inte gör något annat än det som hör till sjukvården. Men jag ska också försöka hitta på att göra något roligt i samband med det besöket, så jag även har något annat att tänka på och se framemot...

Modefyndar i mitt eget förråd!

Höstens/vinterns mode för 2010 camelfärgad kappa. Och jag har precis tagit fram min kappa från förrådet, min kappa som just har denna färg, denna kappa som är helt rätt nu. Den har hängt i förrådet i typ åtta år tror jag utan att jag använt den sedan hösten/vintern då, vilket gör att den ser helt oanvänd ut. Har inte tyckt illa om den eller så men den kändes inte rätt efter att jag haft den en säsong, tills nu. För nu ska börja använda den har jag tänkt.

Inte för att det är så viktigt att följa modet, men själv tycker jag att det kan vara kul ibland men gillar även kläder som är mer personliga och som kanske inte alla går omkring i. Huvudsaken är ju att man trivs med det man har på sig. Min camelfärgade kappa blir i.a.f. något som jag plockar fram nu. Måste bara vänta tills det blir lite kallare ute. Tills dess använder jag skinnkappan. Men helt tokigt är det, att man kan modefynda i sitt eget förråd! Hösten och en bit in på vintern (beror väl på vad termometern visar) är nu räddad!

En utedag!

Idag har det har varit ett bra väder att fixa med plantering och ogräsrensning. Det var mulet, men rätt som det var tittade solen fram en stund. Har säkert varit ute i över två timmar. Lyckades faktiskt dra i några försvarslösa ogräs i rabatten utåt vägen vid förrådet. Med mammas hjälp ser det rätt bra ut där nu med nyplanterade rosor också. Tog även stavarna och gick en kortare promenad för att känna på konditionen. Blir fortfarande andfådd, men det beror väl också på att jag inte har kunnat anstränga mig något den senaste månaden, vilket har försämrat konditionen helt naturligt. Bara jag får klartecken från läkarna ska jag börja träna på riktigt.

Till middag åt vi kycklingfilé med rotgrönsaker och advokadoröra. Den maträtten hör till en av mina klart bästa favoriter. Att den även kunde avnjutas på en solig balkong gav såklart pluspoäng. Det blev också efterrätt idag, glass med kolamandlar. Mmm, en kanonmåltid som satt fint när jag var så hungrig efter dagens arbete.

Nu tittar jag upp på en citrongul måne! ;)

Att kunna behålla lugnet!

Hösten är nog här för det syns på både träden och känns i luften. Vi kan ju inte räkna med något annat heller när det är i mitten av september. Det är svårt att veta hur man ska klä sig för vädret skiftar så fort under dagen.

Så var det tisdag och det likamed provtagning. Idag var det dock sista tisdagen som jag tog dessa kontrollprover för legionellan.
Utanför provtagningen på vårdcentralen där alla väntar (ser ju inte ut som väntrum brukar göra utan det här har en mer öppen planslösning) satt en flicka i 10-årsåldern med sin mamma och grät över att hon snart skulle behöva bli stucken i fingret och ta ett vanligt halsprov.

Själv har jag aldrig varit rädd för sjukvården utan har mest tyckt det varit spännande. Och tur är väl det med tanke på allt jag tvingats gå igenom.
Jag tänkte, ja ett litet stick i fingret och ett halsprov är väl inget att gråta över. Är lite värre att ta ett lungprov som jag tvingades göra, när jag knappt kunde andas normalt innan, och de sticker då ner en pinne genom halsen och ner till lungan. Det var otäckt det...

Kanske låter lite hård mot tjejen som var alldeles förtvivlad över det som hon snart skulle tvingas göra. Håller med om att det finns undersökningar som är mindre trevliga än andra, men det är ett ont måste ibland. Alla människor känner så klart olika inför saker och är därför olika känsliga.

Men att fälla tårar och tänka på att det är så hemskt gör ju heller inte saken bättre. Undersökningen finns kvar för det, och då känns det nog bara ännu mer bedrövligt inför det man ska göra. Det gäller i.st. att tänka positivt och visa sig stark, lugn och duktig. Så har jag sen jag var liten alltid agerat när jag t.ex. skulle ta blodprover el. dyl. Det har faktiskt gett mig en mer avslappnat förhållande till sjukvården. Så inför undersökningar, provtagningar och sånt, känner jag mig inte så speciellt nervös. Haha, det ända jag kan känna är att jag hellre hade laggt den tiden på något annat.
När jag såg tjejen idag som var så förtvivlad kände jag mig tacksam över att jag alltid försökt behållt lugnet inför sånna här saker. För allt känns så mycket lättare då.

Jag fick nog vänta en halvtimme innan det blev mitt nummer och därmed min tur. Efter vårdcentralen handlade jag och mamma på ICA Nivrena. Som vanligt blev jag svettig och lite andfådd av att gå där men det hör väl till legionellan. Till middag blir det nog blodpudding, lingonsylt och vitkål, bra mat efter blodproverna. Köpte pro viva med blåbär som vi ska prova...

Mellan barbiedockor och våfflor!

Sagoläsning på balkongen, fruktsallad och glass, lek med barbiedockor, våfflor, spela ordskoj och träna på bokstäver. Så har nog dagen varit idag. Valet av aktiviteter har nog valts i syfte på att Julia var här. Nu är gipset borta och en dag till att vänja sig utan gips innan skolan kallar tycktes nödvändigt. Mitt matbröd som jag bakade i går morse blev uppskattat vid frukosten idag. Är ju så gott med hembakat så jag kan bara hålla med.

Mellan lek med barbiedockor och våfflor läste jag min bok Natfåk. Helt klart en bra bok. Tokigt att jag kunde köpa den för bara 2 kr. Förstår det fortfarande inte, jag som t.o.m. har tänkt köpa den boken. Haha, ibland lever man billigt.
Till middag blev det renskavsgryta, som verkligen är en favorit. Dagen gick som vanligt fort när hon var här.

-------------------------------------

Imorgon ska jag ta de sista kontrollproverna som Sundsvalls Sjukhus remiterat remisser på. Då har jag tagit prover en gång i veckan i fyra veckor. Har inte fått några provsvar från dessa prover men de sa att så länge de visar bra så hör de inte av sig. Orkar inte ringa heller, fast man skulle vilja veta. Får väl reda på dem vid något återbesök.

Idag är det också sista dagen som jag ska äta Avelox (tabletten mot lunginflammationen). Men jag har tre tabletter kvar av dem så jag ska nog äta upp dem också.

Nybakt matbröd på morgonkvisten!

Nu har jag en deg på jäsning. Ska baka matbröd och var uppe redan före sju i morse. Jag har sovit bra hela natten och det är därför som jag är så morgonpigg. Nu ska degen jäsa i 50 min så jag hinner precis äta frukost och läsa tidningen. PERFEKT!

Hörs senare under dagen kanske! Kram

En grå dag blev solig!

I morse och på förmiddagen verkade det som att dagen skulle bli mulen. Måste hitta på något att göra fort tänkte jag, annars blir det en så där tråkig dag när man inte kommer sig för att göra något. Började därför att plocka med lite kläder från förrådet som ska till klädinsamlingen. Älskar att få skänka bort och kasta sånt som man har, men som man inte vill ha kvar längre. Känns som en befrielse att bli av med det.

Tog sedan tag i tidningshögen i köket.
Nu är det så att både jag och mamma, ja syrran också för den delen tycker om inredningstidningar. Det är rätt mysigt att sätta sig ner med en tidning, bläddra, inspireras och få idéer på hur man kanske själv skulle kunna göra hemma. Men man kommer inte ifrån att tidningar tar plats. Sen blir det massor av andra tidningar också, reklam mm som snabbt fylls på. Därför måste man rensa med jämna mellanrum för att de inte ska ta över helt. Phuu...nu är högen betydligt mindre!

--------------------------------

Solen kommer fram och det blir kanonväder. Jag sätter mig på balkongen och läser nattfåk (boken som jag fyndade för 2 kr på kupan, röda korset). Verkar bra...Gäller att ta vara på det här vädret! Fikade också med rester från kladdkakan igår. Mumsa!

------------------------

Annelie och Wilhelm hade vägarna förbi så de kom in förut och sa hej. Tror inte att jag har träffat Annelie sedan maj månad så det var kul att hon kunde komma förbi. Wilhelm har jag aldrig träffat förut så det var kul att han också var med.

Nu står det en tuppakaka i ugnen men plommon, får se hur det kan smaka!

Ha något att se framemot också!

Inför det lite jobbiga besöket idag hos sjukgymnasten funderade jag på hur jag skulle få det att kännas mindre jobbigt. Jag kom då på att om jag även hade något att se framemot skulle det kännas bättre. Ett besök på Prio1 i Bredsand efteråt blev lösningen på det hela. Plötsligt blev besöket hos sjukgymnasten inte det som jag bara tänkte på, utan nu tänkte jag även på det som jag tyckte skulle bli roligt. En bra grej att komma ihåg när man ska göra saker som man tycker mindre om, ha också något annat att se framemot så kan man i.st. lägga tankarna på det.

Det gick i alla fall bra hos sjukgymnasten. Förbättringar sen sjukdomsvistelsen tyckte hon och det kan jag bara hålla med om. Vi pratade mest och hon visade en del övningar.
Om jag fyndade något på Prio1? Självklart, ett litet kakfat med rosor och guldkant för 3kr.

Deppväder!

Inget uppiggande väder idag. Regnet hänger i luften och allt stannar upp. Känner inte för att göra något. Men samtidigt vill jag hitta på något för att fylla dagen med något vettigt. Då är frågan, med vad ska jag fylla dagen? Just nu känns inget speciellt motiverande att göra. Hmm, jobbigt...

Imorgon ska jag till sjukgymnasten, vilket jag inte tycker är det roligaste. Det är så uttjatat nu, några nya övningar och det jag inte klarar av sätts i fokus. Visst är det bra att träffa en sjukgymnast som man kan få tips av hur man ska träna. Men när framstegen tar tid på sig känns det hårt att ännu en gång få bekräftat att det är fortfarande mycket kvar att träna upp. För träna gör jag ju. Det är när jag är hos sjukgymnasten som jag känner mig som mest dålig, där tänker jag på allt jag inte kan men vill kunna. Just det sätts ju i fokus då, vilket man ibland blir frustrerad över. Hur svårt ska det vara?

Nu, i samband med legionellan som jag så klart skulle drabbas av blev det ett litet bakslag i träningen också. Det gör att jag har fått göra lättare övningar för att bygga upp de muskler som jag tappat efter att jag blev sängliggande i över en vecka. Jag som var så glad över att äntligen kunna köra lite hårdare med träningen. Men men, det är bara att bita ihop igen och köra på, finns inget annat att välja på. Gäller att inte tänka så mycket. Det kunde ha varit värre, legionella kan ju vara riktigt farligt om man inte får rätt behandlig i tid. Dessutom går det att bygga upp det jag tappat. Det tar tid men det går...

Så i överlag är jag tacksam över den vård som jag fick på S-valls sjukhus nu och att det ändå har gått så bra. För jag var verkligen riktigt dålig där ett tag. Kände mig faktiskt rädd när jag åkte in med ambulansen att jag inte skulle få rätt vård. För det var ju det här som absolut inte fick hända, att bli sjuk och måsta söka hjälp på S-valls sjukhus, det hade vi ju sagt. Men ändå så inträffar det...

Nu tänkte jag ta mig en kopp kaffe och förhoppningsvis får jag lite mer energi då. Har börjat dricka denna heta dryck och tycker t.o.m. att det är gott. Jag som aldrig trodde den skulle smaka bra i min mun...Det ger mig några vuxenpoäng!

Barnvakt!

Har varit barnvakt till mitt syskonbarn Julia. Hon ska äntligen efter åtta veckor få ta bort gipset imorgon. Därför fick hon vara hemma idag från skolan för att få ta det lite lugnt. Vi fikade med chokladbullar, satt ute och ritade på balkongen, spelade spelet hitta björnungarna, lekte med barbiedockor och tränade på att knyta rosetter. Dagen gick fort och snart kom syrran och hämtade henne efter jobbet.

Nu har jag precis suttit ute och druckit te på balkongen och njutit av några polkatryfflar från Åre chokladfabrik som jag fick av Hanna. Snart ska jag kika på halv åtta hos mig. Kul att det börjat igen!

Prover, att välja, fynd & våffla!

Kl: 15:36 -Får resultatet av provtagningen från vattenproverna för legionella bakterier: ingen påvisad legionella hemma och ingen legionella på gymmet.
Idag tas prover från brorsans jacuzzi, sent kan man tycka men brorsans har så lägligt haft fel på hemtelefonen så miljökontoret kanske har haft svårt att få tag i honom. Provresultat därifrån får jag reda på om ca 14 dagar.

Tisdag och nya blodprover på vårdcentralen. Behövde inte vänta den här gången heller, utan fick komma in med det samma. Efter blodproverna gick vi och förtidsröstade på Opalen.
Valde att rösta på de högra blocket, haha mer så säger jag inte. Har alltid känt mig mer åt höger, deras politik tilltalar mig helt enkelt mer. Tillhör inget speciellt parti, har inte gjort det hitills i.a.f. Förra valet röstade jag inte på det parti som jag röstade på idag. Helst skulle jag vilja plocka lite från alla och bilda mig ett eget parti. Men man hoppas att det kan bli bättre ordning nu på sjukvården här i Sundsvall om de som jag valt att rösta på få styra. Det är i.a.f. vad de lovar.

Följde aldrig med in och handlade, utan mamma sprang in på ICA Nivrena för att bl.a. fylla på vårat förråd av pro viva dryck. Har börjat druckit det regelbundet nu efter att jag börjat äta antibiotika. Nu är jag näst intill beroende, att få mig minst ett glas pro viva om dagen. Det är inte bara gott utan bra för magen också. Det är sorten svartvinbär som jag speciellt fastnat för.

Gick in på röda korset, Kupan för att kika om jag kunde fynda något. Och ett fynd gjorde jag. Har länge tänkt att jag ska köpa Johans Theorins andra bok Nattfåk, (har läst hans första bok skumtimmen) men det har inte blivit av att jag köpt den andra boken. Nu såg jag boken där på röda korset för bara 2 kr. Den blev min direkt. De hade våffla och kaffe där för 20 kr. Pappa som är barnsligt förtjust i våfflor tyckte vi kunde fika det, och så blev det.

Reko Sundsvall ska börja sopsortera matavfall. Så nu ska vi välja hur vårt hushåll ska hantera matavfallet. Lappen med de olika alternativen är ifylld och inskickad. Inom kort kommer vi nu få en till fast brun soptunna eller kärl, som det så fint heter och som är avsedd för just matrester. Inne ska vi ha speciella små bruna papperspåsar där matresterna ska slängas, sen slängs påsarna ute i den speciella soptunnan/kärlet. Vikten för matrestern behöver vi inte betala och kilopriset för de övriga soporna blir billigare i och med det här valet. Ungefär 500 kr skulle man kunna spara på ett år. Den bruna soptunnan/kärlet töms samtidigt som de tömmer de andra soperna. Sopbilen är då utrustad med två separata fack, ett för det brännbara hushållsavfallet och ett för matavfallet.

Matavfallet körs till en anläggning i Gävle där det komposteras både inomhus och utomhus. Efter sex till åtta månader har matavfallet komposterats och blivit näringsrik jord. Tjohoo, vad bra!

Det kommer nog inte bli så mycket krångligare, förutom att vi nu får en till soptunna som troligen får vara i förrådet.

En plats i solen

Hur fint väder som helst idag! Har suttit ute och faktiskt lyckats läsa ut boken, en plats i solen av Liza Marklund.

Bokens handling:
En svensk familj hittas mördad i sitt hem på Costa del Sol i södra Spanien. Journalisten Annika Bengtzon skickas ner till Marbella för att bevaka, men ju mer brottet granskas, desto märkligare blir det. Den mördade svenska familjen verkar dessutom ha haft en 16-årig dotter, som inte påträffades död tillsammans med dem, utan i.st. är spårlöst försvunnen.

Min recension:
Kan säga så här, boken blev riktigt bra och spännande först i slutet. Annars kunde det ibland kännas som att utredningen av brottet inte gick framåt, vilket kunde kännas drygt för man ville verkligen få någon ledtråd om vem/vilka som skulle kunna ha tänkts utfört brottet. Men kanske gav det också en drivkraft att fortsätta läsa boken. Kapitlen var väldigt långa och det var ett minus från min sida.

Trots lite negativ kritik så tycker jag boken var läsvärd. Med boken fick man också en inblick i hur människor kunde leva ett lyxliv, där allt verkade bra på ytan, men som speglade sig i en kriminell verksamhet. Det gav en del tankar.




Har dammsugat mitt rum och lagt in rena kläder i garderoben. Det är något som jag försummat ganska länge nu, har helt enkelt inte orkat städa. Därför var det på tiden att få det gjort. Haha, väldigt intressant att veta men det är skönt att energin kommer tillbaka...

Imorgon ska jag på vårdcetralen och ta prover igen och handla på ICA Nivrena. Tycker det är kul att storhandla, vilket det kommer bli imorgon. Sen ska jag kanske förtidsrösta också. Om jag nu kan bestämma mig vilket parti det blir. Det står fortfarande mellan några partier i det blå blocket. Om jag har bestämt mig tills imorgon så lägger jag en röst.

Tack för en dag med sol!

En händelserik söndag!

Mitt i frukosten när klockan är 09:45 ringer telefonen, det är syrran som är på väg till rean på Norells trädgård. Hon kommer snart och hämtar upp oss om vi vill följa med, och det vill vi. Klockan 10:00 åker vi iväg för att komma hem med två vita Ölandstok, en Rosenspirea, en grön växt och en ros med namn White Nights... Imorgon blir det att plantera allt på noga utvalda platser. Blir att fylla upp slänten en hel del i.a.f.

Resterna av tacopajen blev lunch och sen började jag med att baka chokladbullar. Efter bullbaket dammsög jag köket och städade på toaletten. När bullarna svalnat satt jag mig äntligen ner med ett glas kall mjölk och avnjöt en bulle. Började skriva på mitt vykort till Anna-Lisa som jag låg på samma sal med på sjukhuset. Förstår inte varifrån jag fick min energi.

Mobilen ringde, det var Hanna. Pratade med henne en stund innan hon frågade om jag var hemma, vilket jag sa att jag var. Plötsligt stod hon utanför vår dörr. Mycket lägligt kunde jag bjuda henne på nybakta bullar. Jag fick ett jätte fint tack kort från hennes arbetsterapeft-examen och Årechoklad med smak av polkagris. Tack så mycket! Har precis provat chokladen, mmm...super! Kul att få träffas också, var ett tag sen sist...

I kväll drack jag tet i härligt väder på balkongen och läste samtidigt boken. Skönt att det fortfarande går att sitta ute och ha det riktigt skönt. Annars blir det ganska fort mörkt nu. Märks att hösten närmar sig. Boken börjar faktiskt bli bättre nu efter 372 sidor.

Är nöjd över att jag kunnat gjort så mycket idag och samtidigt orkat med det.

får ett kvitto...

Läser, läser och läser...Jag vänder blad efter blad i boken. Inte för att den är så där speciellt bra men jag har bestämt mig för att läsa ut den snart. Och sen är det ganska skönt att för en stund få försvinna in i bokens handling.
Har både fikat, ätit middag och nu snart blir det te på balkongen. Det har varit helt fantastiskt väder idag. Känns som lite av sommaren har kommit tillbaka. Det fina vädret verkar hålla i sig dessutom.

Till middag gjorde jag en tacopaj. Annars har det varit min älskade mamma som fått stå för maten och mycket annat den senaste tiden. Jag har helt enkelt inte orkat göra så mycket. Vet inte hur jag skulle klara mig utan henne. I situationer då man t.ex. blir sjuk och inte klarar av att vara människa fullt ut, får man verkligen ett kvitto på hur mycket ens föräldrar betyder. Samtidigt så längtar jag varje dag efter att få flytta hemifrån...

Den här gången när jag blev sjuk, har jag verkligen fått känna att både mamma och pappa ställt upp till 110%. Mina syskon har också varit fantastiska. Man lär sig att uppskatta det man har och dem man har nära sig på ett helt annat sätt när man får känna på att vara sjuk en längre tid. Inget blir så självklart längre. Inget ont som inte har något gott med sig...


Min kära mamma.

Det blir bättre!

Klockan var över tio i morse när jag vaknade. Gick och la mig vid halv elva igår så jag har verkligen sovit i natt. Kunde gå upp för trappen utan att behöva hålla i mig i båda ledstängerna också. Känner att jag orkar mer nu utan att bli så där jätte trött, svettig och andfådd som jag blev förut. Men visst känns det fortfarande på om jag går längre sträckor och jag ser fortfarande suddig på långt håll (säkert medicinerna), vilket gör att det är lite svårt att fokusera när man går.

Senan på högerfoten gör fortfarande ont, men som tur är känns det inte när man går utan det är mest när man kommer åt det stället som det gör ont.
En vanlig lunginflamation ska tar mer än en månad att bli helt bra ifrån. Om den orsakats av legionella tar det nog något längre. Men jag känner att det blir bättre. Mina andetag blir djupare för varje dag, jag orkar mer och jag har slutat att blåsa i flaskan nu.

Medans mamma tog de sista grenarna på brudspirean ute och grävde upp en krusbärsbuske, låg jag inne på kökssoffan och läste boken, en plats i solen. Låter kanske konstigt, men hade faktiskt gärna varit ute och jobbat jag med, men omständigheterna är ju som de är nu. Har också suttit ute en del och tagit vara på solen...

Gjorde en beställning på ellos. Eller det var egentligen mamma som beställde gardiner och jag passade då på att beställa en svart bh-topp. Tjohoo!, fyra randiga Filippa K muggar i vitt och svart kommer också snart bli mina.

Dagen har varit rätt lugn för min del. Funderar nu på om jag ska orka baka något matbröd för att kanske göra någon nytta. Joo, det måste jag orka tycker jag...

Röntgen och kunna se livet från den ljusa sidan...

Så var dagen här då jag skulle göra en ny röntgen på lungorna. Jag fick lägga mig på på en brits med kläderna på. Jag hade varit lite förutseende och valt bort min bh och i.st. satt på mig en topp. Behövde därför inte ta av mig några kläder. Armarna skulle jag lägga ovanför huvudet och jag fick uppmaningen att ligga helt stilla och följa röstens instruktioner. De frågade om jag gjort den här röntgen förut och jag svarade nej. Men så fort britsen började röra sig framåt och jag såg klistermärkena på seriefigurerna som de klistrat fast i början av tunneln började jag känna igen det. När sedan rösten började ge instruktioner om hur jag skulle andas visste jag att jag gjort det här förut. - Andas, håll andan, andas ut, andas, andas djupt, håll andan, andas, håll andan, andas vanligt, håll andan, andas...

Jag ofixad och redo för röntgen: randig tröja Bergelind (MQ), stentvättade jeans (wear it).


När jag gjorde den här röntgen förra gången försvann jag in i en annan värd. Jag hamnade som i en film där allt blev verklighet. Jag låg då på en båt/flotte som pappa körde. Längst vägen åkte vi förbi jätte söta levande frukter och grönsaker. Först var vi rädda att skada alla dessa individer för vårt fordon hade vassa svärd fram. Men det fanns ett annat hot, resturangpersonalen som hade planer på att döda alla. Jag var livrädd hela resan och vågade därför inte agera för jag var rädd för att mitt eget liv skulle vara i fara då. Det värsta var att vi också var tvungna att skada en del frukter och grönsaker för att visa att vi stod på restauranpersonelens sida. Vi försökte dock att skada dem så lindrigt vi kunde. När färden var klar var jag väldigt upprörd och försökte att få alla att inse vad restaurangpersonalen hade för planer. Ingen lyssnade eller trodde på mig. Jag vet inte hur jag betedde mig i verkligheten, ingen har talat om det för mig och jag får nog aldrig veta det heller.

Den här gången som jag gjorde röntgen var jag dock närvarande hela tiden. Lite jobbigt med alla instruktioner om hur jag skulle andas men annars gick det bra. På mindre än en halvtimme vara det klart. Men förstår inte hur jag klarade av det förra gången med alla instruktioner på hur man ska andas.

Jag och mamma köpte en glass, Magnum Gold som jag har velat testa hela sommaren. Kan säga att den var riktigt god, så den kommer jag att äta igen. Köpte ett vykort som jag ska skicka till min klämmiga rumskompis Anna-Lisa som jag delade rum med på sjukhuset. Var också på apoteket och tog ut ny medicin. Verken hjärttabletterna eller de mot lunginflammationen kommer att räcka. Inte är det billigt precis. Hjärttabletterna gick väl an, men de mot lunginflammationen har jag lagt ut nästan 1100 kr på. Kommer inte ens att äta upp alla. Men vad gör man, det är bara att så snällt betala. Sånna gånger brukar jag ändå tacka Gud för att jag bor där jag bor och kan köpa ut medicinen, tänk om man bott i något fattigt land och inte haft råd. Då hade jag kanske tvingats dö i.st. Man måste kunna se livet från den ljusa sidan...


Vykortet till Anna-Lisa.

Väl inne i stan gjorde vi ett besök på Rummet. Där var det 25% på hela butiken. Jag köpte en rosa slev som jag ska ha när jag bakar...

Går lös med sekatören!

Vaknade 06:30 i morse och kunde inte somna om. Kände mig inte heller allt för trött så jag klev upp. Sov hela natten så det var väl därför som jag var så morgonpigg. Men det är skönt också att få kliva upp tidigt, vara utvilad och veta att man har hela dagen framför sig.

Efter frukost, en del läsning och en dusch gick jag och mamma ut i det fina vädret på baksidan av huset för att klippa buskar. Jag blev skakig i benen efter att ha stått ett tag och klippt, så jag fick ta små sittpauser i mellan åt, gick bra det med. Det var en skön känsla att gå lös med sekatören på vår enorma brudspirea, som verkligen inte är så stor nu efter vår grova frisering. Fikapausen fick bli i solen ute på altanen. Här kommer lite bilder av dagen...


Mamma som kämpar med brudspireans sega grenar...



Det har verkligen varit jätte fint väder idag, det tackar vi för. Nu har vi också gått in i september månad och hösten är på väg. Så det gäller att njuta och ta vara på sånna här fina dagar nu om man kan.



Ikväll blir det att se finalen på fångarna på fortet. Har följt alla avsnitt och jag tycker det är jätte bra. Haha, lite nostalgi över det hela är det såklart också.

Imorgon ska jag på röntgen. Det är lungorna som de ska lysa igenom och kolla. Blir spännande att se hur det ser ut nu. Men bättre måste det ha blivit för det känner jag ju själv. Idag minskade jag också kortisondosen igen.

Glömde nästan bort att nämna att jag upplevde första hösttecknet idag, Kanadagäss...

Just nu väntar jag på en saftig kyckling som står i ugnen och till den potatis och grönsaker. Det riktigt suger av hunger i magen nu kan jag medge...