Livet går trots allt vidare & Fikabesök!

Det har gått tio år sedan det hemska terrordådet i USA 2001. Och fortfarande finns de ofattbara och förödande minnesbilderna när planen kraschar in i World Trade Center starkt kvar i våra minnen. Följderna av detta terrordåd blev en världslig händelse där alla berördes mycket starkt. De känslosamma bilderna som tycktes likna en påhittad film visades i media världen över. Men i.st. för en film var det den hemska verkligheten och den värld som vi lever i.

Människor i panik hoppade från skyskaporna, all denna uppståndelse, sorg, rädsla, all förstörelse och att så många som 2986 människor miste livet. Ja följderna blev omfattande i denna tragiska tragedi. Den islamistiska terrororganisationen al-Qaida ställde sig skyldiga till allt.

Jag kommer fortfarande ihåg hur vi pratade om det på samhällskunskapen i högstadiet på skolan. Hur skulle världen förändras efter det här? Var det ett världskrig på gång? Nu, tio år efter, vet vi att saker och ting inte är som innan. Vi vet att det mest ofattbara kan bli verklighet, och därför har misstänksamheten och säkerheten mot allt och alla förstärkts mycket. Säkerheten på flygplatserna har t.ex. blivit bättre eller kanske tvingats till att bli det. Nu måste allt kontrolleras i minsta detalj. Och kanske har vi också mer konkret insett att människan är både egoistisk och rent av farlig när de rätta förhållandena råder... Vi har bara varandra, och det är det mest värdefulla!

Nu i eftermiddag har jag bjudit hit Emma på fika! Har inte träffat henne sedan gatufesten och hon har inte varit här hos mig förut så det ska bli kul att träffas!

Och stort Grattis till min svägerska Eva som fyller år idag! Som tur är så blir därför inte den 11 september bara en påminnelse om sorgens dag! Trots det hemska så måste ju livet gå vidare. Och vi får försöka göra vårt bästa med att fylla det med så mycker glädje som vi bara kan! :) Men jag tänker såklart samtidigt på alla de som har nära och kära som kanske dog eller skadades svårt i denna tragiska händelse för tio år sedan...

Kramar från Karin!