Det här är det 200:ade inlägget som jag jag skriver på min blogg nu. Det betyder att jag har bloggat i nästan 200 dagar. Helt otroligt vad tiden går fort.
Idag vaknade jag av att en fågel, antar att det var en fågel som satt på fönsterplåten nedanför mitt sovrumsfönster och pickade med näbben mot rutan. Hörde hur den drog med sina klor (visst säger man klor till fåglar?). Att en sån liten kan göra så mycket störande ljud så man t.o.m. vaknar av det kl: 08:00 på en lördag morgon är helt otroligt. Jag antar att det är en talgoxe av något slag för grannarna här brevid har fått för sig att fåglarna svälter ihjäl om de inte får flera kilo ranson av fågelfrön varje dag. I.st. kan jag säga att snart flyger de ihjäl för fåglarna blir som tokiga när man börjar mata dem nu. Igår kunde jag räkna till minst tre stycken fåglar som krockade i vår ruta. Undra om de har med det i sina beräkningar? Som tur var så blev de bara något vimmelkantiga den här gången.
När var och varannan gård dessutom har en katt som sitter och lurar under fågelmatstället så kan man undra om det är värt att göda dessa fåglar till en säker död. Ironiskt nog har kungen av att mata småfåglarna här också en katt. Kanske, eller helt troligt är nog kiolopriset för solrosfrön billigare än vad notan för alla kattmatsburkarna brukar bli. Kanske finns det en uträkning, inte vet jag?
Än så länge måste det väl ändå finnas mat till småfåglarna. Och om de ändå ska mata dem i vinter så behöver de väl inte mata fåglarna så nära husen så de ska behöva krocka in i fönstren av iver. Och jag hoppas att katterna är lika villiga att ta mössen som nog också hittar till fågelmatsstället...Men helt klart är att man måste överväga både för och nackdelar med allt, speciellt när det också berör andra runt omkring. Alla verkar inte ha en sådant tänkande och det är lite synd...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar