lördag 21 augusti 2010

Guldglitterregn

Att man kan bli så svag bara efter en veckas sängliggande. Men jag har också varit riktigt sjuk. Det måste jag verkligen inse. Alla runtomkring var oroliga över hur det egentligen skulle gå. Jag själv var inte så medveten om allt utan jag såg guldglitter regn som föll över mig och jag pratade om Jesus. Otäckt så här i efterhand när man tänker tillbaka på hur fort allt gick från att bara känt sig trött, fått lite feber och sen att det blev så här allvarligt...

Kåvepelinet som jag får på primär vårdsjouren på söndagen hjälper inte, febern går inte ner. När jag sedan akut kommer in till sjukhuset är jag tydligen helt uttorkad, fast att jag tyckte själv att jag bara bäljde i mig vatten dagarna innan. Kroppen måste ha sugit upp all vätska, för jag hade ju en feber på 41 grader. Jag trodde det var fel på termometern när den visade så högt, då är man väl typ död sa jag till mamma...

Efter att jag och mamma åker in med ambulansen kl:03:30 på tisdags morgon, då hade jag svårt att andas och det trycker över bröstet och hjärtat, jag får syrgas i ambulansen men kommer sedan bara ihåg frekvenser av följande dagar efter det. Vet att jag byter fyra avdelningar på fyra dygn och jag tycker att jag bara ligger med armarna utsträckta för att de tar så mycker prover. Undersökningar hela tiden, men jag faller in i en slags omedvetenhet och befinner mig i en helt annan värld. Jag hör, ser och upplever saker som inte existerar. Kan inte med mobilen, svårt att prata och kan inte koncentrera mig på något. Inte förrän på lördagen tror jag att jag börjar jag bli lite mer medveten om omvärlden och saker börjar klarna upp. Det är också då som jag ber att mina föräldrar ska ta med sig min dator till sjukhuset.
Just den där psykiska påverkan som förvirring och hallucinationer hör till legionella.

-------------------------------

Lyckades även idag gå upp för trappen genom att lyfta fötterna själv. Haha, stora framsteg. Att jag blir andfådd torr i munnen och får torrhosta får man liksom ta nu, när man anstränger sig lite. Men det har blivit bättre med det också. Kunde ju knappt göra något alls förut som att ta på mig en tröja, utan att bli jätte andfådd och trött. Är glad att jag mår så pass bra idag...

Idag har jag också börjat läsa boken som jag fick av syrran när jag låg på sjukhuset. Har inte kunnat koncentrera mig på någon läsning förrän nu, så det kändes bra att kunna börja med boken. Nora Roberts (en av mina favoriter) Svart ros är titeln.

1 kommentar:

  1. Du är så stark gumman, kämpa på!!! massor av kramar från oss Emelie o Sixten

    SvaraRadera