Nu är det mer viktiga och allvarliga saker som händer, än en oinbjuden purjodam till matgäst som gjorde mig sällskap igår. Nu sväljer jag min stolthet, inser fakta och värdesätter mina sociala behov framför att skämmas...
Jag ansöker om färdtjänst. Usch det tar mot att säga det, men det är den rätta sanningen...Förstår inte varför jag ska tycka så för det är ju egentligen hur bra som helst. När man känner för att åka iväg någonstans, hälsa på någon kompis eller så är det ju toppen att slippa känna sig så beroende hela tiden av att ens föräldrar eller någon annan som ska skjutsa dit man ska och sedan hämta en också.
Har ju hela tiden tyckt att det har varit skamligt att behöva begära färdtjänst vid en ålder på strax efter tjugo år som jag är...Principen av att det mest är äldre, förståndshandikappade eller andra med kroniska besvär som har färdtjänst sitter i mig och jag vill inte se mig själv som om jag skulle platsa bland dem. Egentligen det är kanske det som jag gör nu ett bra tag nu framöver...I.st. har jag gjort ett eget val och stått över alla de fördelar som faktiskt färdtjänst kan ge mig. Det är ju inte roligt heller att behöva inse att man att i behov av hjälp. Det ger en underlägsen känsla som gnager...
Blir arg på mig själv att jag är så tjurig och tänker att, nä men snart är jag bra och då kan jag antingen traska till busshållsplatsen själv eller så flyttar jag hemifrån och får nära till det mesta...Nu har det som sagt gått några år och jag kan fortfarande inte traska till någon busshållsplats själv så länge som jag bor här hemma (är rätt långt och dessutom en brant backe innan jag kommer fram dit).
Så imorgon kommer en tant hit kl:10:00 och ska informera om vad färdtjänst innebär. Tycker inte att de kan neka mig det i.a.f. Undra hur ofta och hur långt man får åka? och spelar det någon roll vilka tider man åker? Vad kostar det? Har en del frågor imorgon. Skulle inte vara fel att kunna åka lite oftare till typ Birsta och shoppa, haha helt perfekt med en taxi som kommer och hämtar en hemma utanför dörren och skjutsar och hämtar precis utanför köpcentret. Sen kan jag ju kanske åka och träna lite oftare också...Det är så jag måste försöka se det, det positiva fördelarna med det.
Mycket får man som sagt vara med om, saker som ger en livserfarenheter och gör en starkare. Kanske är det nyttigt erfarenhet att ibland vara tvungen att svälja sin stolthet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar