Klockabergisk mark!

Äntligen, så jag är hemma på Klockabergisk mark igen!
I nio dagar har jag tvingats varit isolerad på ett rum på en avdelning på Umeås sjukhus. På en röd lapp på dörren till mitt rum stod det OBS! ta kontakt med sjuksköterskan innan du går in. I nio dagar har jag läst böcker, tidningar, tittat på tv och försökt att göra en del övningar för att inte bli helt stilla. I nio dagar har jag gjort olika undersökningar, som lungröntgen, benmärgsprov, ultraljud på mjälte och lever, urinsamling, olika provtagningar mm. I nio dagar har jag blivit väckt tidigt för att ta prover mm. En morgon väckte de mig 04:40 för att ta prover.

Ett prov ska skickas till Linköping för att analyseras, så det vet jag inget resultat på än. Det ska visa om det är så att medicinen som jag åt inte bryts ner av kroppen som den ska, utan ist. samlas i kroppen, vilket i sin tur ger lågt värde på de vita blodkropparna. Jag har nu slutat med den medicinen och börjat äta en annan. Proverna idag visade att de vita blodkropparna stigit till 2,9. Därför fick jag äntligen åka hem. Nästan fem timmar tog resan hem. Provtagningarna här hemma på vårdcentralen kommer dock att fortsätta varje vecka ett tag till för att se att den nya medicinen gör verkan.

-------------------

Petra hälsade på mig två gånger, i lördags och i går (torsdag). Hon hade med sig jätte många tidningar, frukt, en bullar och te som vi drack. Tack för det, vi pratade massor som vanligt och slog därmed sönder några timmar!

Är verkligen tacksam för vilka underbara vänner man har som ställer upp så. Ni är helt underbara som ringer och visar att ni bryr er till 110%, hälsar på och är närvarande. Känns skönt att veta att ni finns där och stöttar och är hjälpsamma. För det är inte lätt alla gånger att måsta tacklas med de negativa beskeden som jag ibland tyvärr får, ibland är de ju positiva besked också såklart. Men ni får mig att för en stund glömma det svåra. Det är ni som håller min kämpaglöd vid liv när det ibland kan kännas svårt att på egen hand tacklas med alla tankar och funderingar. På det viset känner jag mig riktigt lyckligt lottad. Sen vet jag att jag är rätt stark i mig själv och det hjälper också så klart till men som sagt när jag vet att ni är med så blir jag ännu starkare!

Nu ska jag landa lite här hemma, dricka en kopp te och äta en lingonkaka som mamma bakat, titta på idol och bara ha det bra!

Ha en bra kväll så hörs vi!