Röntgen och kunna se livet från den ljusa sidan...

Så var dagen här då jag skulle göra en ny röntgen på lungorna. Jag fick lägga mig på på en brits med kläderna på. Jag hade varit lite förutseende och valt bort min bh och i.st. satt på mig en topp. Behövde därför inte ta av mig några kläder. Armarna skulle jag lägga ovanför huvudet och jag fick uppmaningen att ligga helt stilla och följa röstens instruktioner. De frågade om jag gjort den här röntgen förut och jag svarade nej. Men så fort britsen började röra sig framåt och jag såg klistermärkena på seriefigurerna som de klistrat fast i början av tunneln började jag känna igen det. När sedan rösten började ge instruktioner om hur jag skulle andas visste jag att jag gjort det här förut. - Andas, håll andan, andas ut, andas, andas djupt, håll andan, andas, håll andan, andas vanligt, håll andan, andas...

Jag ofixad och redo för röntgen: randig tröja Bergelind (MQ), stentvättade jeans (wear it).


När jag gjorde den här röntgen förra gången försvann jag in i en annan värd. Jag hamnade som i en film där allt blev verklighet. Jag låg då på en båt/flotte som pappa körde. Längst vägen åkte vi förbi jätte söta levande frukter och grönsaker. Först var vi rädda att skada alla dessa individer för vårt fordon hade vassa svärd fram. Men det fanns ett annat hot, resturangpersonalen som hade planer på att döda alla. Jag var livrädd hela resan och vågade därför inte agera för jag var rädd för att mitt eget liv skulle vara i fara då. Det värsta var att vi också var tvungna att skada en del frukter och grönsaker för att visa att vi stod på restauranpersonelens sida. Vi försökte dock att skada dem så lindrigt vi kunde. När färden var klar var jag väldigt upprörd och försökte att få alla att inse vad restaurangpersonalen hade för planer. Ingen lyssnade eller trodde på mig. Jag vet inte hur jag betedde mig i verkligheten, ingen har talat om det för mig och jag får nog aldrig veta det heller.

Den här gången som jag gjorde röntgen var jag dock närvarande hela tiden. Lite jobbigt med alla instruktioner om hur jag skulle andas men annars gick det bra. På mindre än en halvtimme vara det klart. Men förstår inte hur jag klarade av det förra gången med alla instruktioner på hur man ska andas.

Jag och mamma köpte en glass, Magnum Gold som jag har velat testa hela sommaren. Kan säga att den var riktigt god, så den kommer jag att äta igen. Köpte ett vykort som jag ska skicka till min klämmiga rumskompis Anna-Lisa som jag delade rum med på sjukhuset. Var också på apoteket och tog ut ny medicin. Verken hjärttabletterna eller de mot lunginflammationen kommer att räcka. Inte är det billigt precis. Hjärttabletterna gick väl an, men de mot lunginflammationen har jag lagt ut nästan 1100 kr på. Kommer inte ens att äta upp alla. Men vad gör man, det är bara att så snällt betala. Sånna gånger brukar jag ändå tacka Gud för att jag bor där jag bor och kan köpa ut medicinen, tänk om man bott i något fattigt land och inte haft råd. Då hade jag kanske tvingats dö i.st. Man måste kunna se livet från den ljusa sidan...


Vykortet till Anna-Lisa.

Väl inne i stan gjorde vi ett besök på Rummet. Där var det 25% på hela butiken. Jag köpte en rosa slev som jag ska ha när jag bakar...